- Project Runeberg -  Wasa-ättlingarne. Historiskt-romantiska berättelser från Erik XIV:s, Johan III:s, Sigismunds, Carl IX:s tid och Gustaf II Adolfs ungdom /
382

(1895) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

382
skall hafva varit lika läng väg, som mellan Pilati hus och Golgata, hvaremot afståndet
mellan den ofvannämnda stenen och en på backens östra sida rest sten skall hafva varit
lika stort, som mellan Golgata och det ställe, der Kristus toll till jorden med sitt kors,
under det att han gick till Golgata. De på dessa stenar befintliga teckningarne iörestälde
frälsarens nedfallande under korset, korsfästelsen och Kristi begrafning. *)
Utom Pelarbackens pelare fanns på Södermalm i konung Johans tid ännu ett
minnesmärke, hvilket stod invid Göta väg.**) Detta minnesmärke bestod af ett kors och
utmärkte den graf, hvaruti riksmarsken Torkel Knutssons lik nedlades, sedan han den 10
Februari 1306 blifvit afrättad på detta ställe. Öfver grafven uppsattes först ett ”tjäll
med altare”, men när liket sedan flyttades till Gråmunkeholmskyrkan, uppsattes det ofvan-
nämnda korset.***)
För öfrigt fanns i konung Johans tid icke mycket märkvärdigt att skåda på
Södermalm. Visserligen fanns der ett ”det heliga korsets kapell” f). Derjemte fanns der
den af Sten Sture den äldre år 1489 uppbyggda Maria Magdalena kyrka, om hvilken man
icke vet mer, än att den nedrefs på kung Göstas befallning år 1527, sedan Peter Fredag
under Stockholms belägring lagt sina bussar i bakhåll uti kyrkan och slagit dé danskar,
som under Didrik Slaghök och Gorius Holst angrepo Gustaf Wasas från Sätra till Söder-
malm flyttade läger. Uppbyggandet af kyrkan börjades emellertid snart åter.
På det ställe, der Kristian II lät uppbränna liken efter de i Stockholms blodbad
afrättade svenska herrarne, lät konung Johan III år 1576 uppsätta ett litet kapell af trä,
kalladt Sturekapelletff), emedan Sten Sture den yngres ur grafven upptagna qvarlefvor
äfven kastades på det gemensamma båletfff).
Utom dessa byggnader fanns det under Johan III:s tid på Södermalm icke några
sådana med undantag af Bielkeska palatset, dit vi inom kort skola föra våra läsare.
Åsöna gafs år 1436 till Stockholms stad ”med allom gamblom tilläggom, som af
ålder under staden legat hafva och Sunnersta qvarnarna med strömmen”, hvarefter kung
Gösta år 1529 tillerkände staden både Åsöna, söderqvarnarne och ”äfven den del, som
legat under Klara kloster”, hvaraf man kan finna att detta rikt doterade kloster haft
egendom äfven på denna ö.
Redan i början af 1400-talet började emellertid ön att bebyggas; men de osäkra
tiderna gjorde, att konung Karl den VIII Knutsson förbjöd folket att der uppföra bättre
och fastare hus; och innan denne konung år 1457 flydde ur riket, lät han till och med
*) Endast en af stenarne (de voro tre till antalet) är ännu qvar. Det är en Gotländsk kalksten,
upprest på backens östra sida, just midt för nedfartsvägen till södra stationen. Stenen är infattad i en ram
med tot af gjutet jern och föreställer Kristus på korset, samt två nedanför stående qvinnor. Inskriften under
bilden är utnött. Men skriften bakpå är deremot i behåll. Stenen är öfver fem alnar hög. Detta är Stock-
holms äldsta monument och är väl värdt att beses, såsom ett forntida minnesmärke.
**) Straxt söder om det nuvarande Södermalmstorg.
***) Yi hafva icke lyckats öfverkomma några handlingar, som gifva visshet om, när korset borttogs,
f) Hvar detta stått vet man ej med visshet, men det tros, att det befunnits längst nere vid den nu
s. k. S:t Paulskyrkan, der man uti en trädgård skall hafva funnit menniskoben, som vittna om, att den varit
en gammal begrafningsplats.
ff) Der detta kapell stått, uppfördes sedan Katarina kyrka. Qvarteren deromkring kallas ännu till
minne af våldet mot Stures lik: Sture#,större pch Sturen mindre.
111) Se Kung Gösta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhwasaattl/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free