Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
Hon räckte Liljesparre sin hand, hvilken han vördnadsfullt förde till sina läppar,
hvarefter han skyndade ur trädgården in i palatset och ut på Götavägen samt vidare
genom Söderport och till slottet, der han inom kort stod i de uppvaktandes förmak till
stor förtret för ett par af hans afundsmäD, hvilka visste om hans utflykt till det Bielkeska
palatset och ämnade skada honom i konungens ögon. Men konungen hade denna dag
varit ovanligt trött och fallit i slummer, hvilken varade ännu då Liljesparre kom åter!
På detta sätt fick konungen aldrig veta af hans sammanträffande med drottning Gunilla
hos herr Gustaf Bielke, —
Festen i„det_Bielkeska palatset fortgick emellertid med all_den ståt, som plägade
utvecklas i de förmögnare adelshusen’ och drottningens närvaro gjorde ej obetydligt till
festlighetens ökade glans.
Jungfrur och adelsjunkrar svärmade omkring på de vackra gångarne i den stora
trädgården och stora marschaller brunno här och der bland bersåerna då skymningen
inbrutit och kastade ett flämtande sken öfver Fatbursjöns vattenspegel, hvilken klöfs af
en och annan båt,; hvari några af de unga gästerna hos herr Gustaf och hans friher-
rinna sutto.
De äldre damerna samspråkade om sina hushållsangelägenheter, sina nyaste drällar
och nyspunna garnsorter.
De äldre herrarne talade om de politiska händelserna och om framtida förhopp-
ningar och faror, under det att en lifvakt af jungfrur och riddersmän var bildad kring
den sköna drottningen, hvilken utvecklade; all den älskvärdhet, hvaraf hon var mägtig
och tycktes njuta af befrielsen från hoflifvets tvång.
Förfriskningar i riklig mängd buros; kring bland gästerna och glädjen spelade
högt och otvunget bland dejörnäma gästerna.
När det lidit litet fram på qvällen, men innan de stora borden blifvit dukade för
aftonspisning, hördes underliga ljud utantör trädgårdens murar.
Det var slag på tamburiner och koppartrummor, samt knäppningar på lutor som
hördes in i trädgården.
Herr Gustat befalde att man skulle se till, hvad som var å färde.
Efter några ögonblick återkommo de utsända tjenarne och omtalade, att det var
några musikanter och tasbspelare, som uppstämt sin musik utanför palatsets port för att
kunna sjunga och spela sig till någon gåfva.
”Låt dem komma in, herr Gustaf, det skulle vara nöjsamt att se deras konster,”
bad drottningen. ,
”Som eders majestät befaller,” svarade herr Gustaf Bielke’artigt och gick i för-
fattning, om, att trädgårdsporten öppnades och de kringvandrande musikanterna infördes.
De stämde genast upp en skrällande musik och sjöngo dertill, under det att några
af sällskapet dansade en vild tarantella till denna musik.
När denna dans var slut, framträdde en blond och vacker flicka, samt sjöng till lutan:
”Hvar^liar du varit så länge,
Du Sven i rosengård? —”
”Jag har varit i stallet,
Kära moder vår.
I vänten mig sent; men jag kommer aldrig.:
”Hvarför är dina kläder så blodig,
Du Sven i rosengård? —”
”Hvita fålan spjernte mig,
Kära moder vår.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
