Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
ljudet af de glada tonerna och snart var hon utanför danssalen. Hon öppnade dörren
och bländades först af det starka ljusskenet, som strömmade emot henne. Men snart fick
hon sin syn tillbaka och såg då i andra ändan af salen den sköna drottning Gunilla in-
begripen i ett gladt samspråk med stallmästare Liljesparre och jungfru Anna Posse.
”Hon vet ej, att hennes gemål är döende eller död!” tänkte Cordula och ilade
fram genom salen till drottningen. Hon knuffades hit och dit af dansande och när hon
hann fram till den plats der drottningen var, steg hennes majestät upp och fördes bort i
en hvirflande dans af stallmästare Liljesparre.
Liksom en fridlös ande följde Cordula efter de dansande för att frambära till
drottningen det sorgliga budskapet.
Ett helt hvarf kring salen dansade drottningen, inDan hon blef varse Cordula.
Då stannade hon. Men då hade den schlesiska sångerskans krafter blifvit uttömda och
hon föll afsvimmad framför drottningens fötter.
Man förstod nu, att något ovanligt försiggått inne hos konungen och drottningen
skyndade att ila dit, der hon fann sin gemål alldeles ensam och utan sans.
Läkare och prest tillkallades genast och efter en god stund slog konungen upp
sina ögon och såg sig förvirrad omkring. —
Straxt efter det att Cordula svimmat och drottniDgen begifvit sig till konungens
rum, skyndade trumpetaren Per Eenehufvud ned från musikläktaren och ned till borg-
gården, sedan han först fått veta, att konungen hastigt sjuknat. Han sadlade derpå en
häst och kastade sig upp i sadeln samt red i sporrsträck ut ur slottet och vidare genom
söderport, framåt Götavägen. — Genom dag och natt fortsatte han ridten till Nyköping;
hvarest han för hertig Carl redogjorde för de senaste tilldragelserna i det kungliga hofvet
och glömde då inte att utförligt berätta, hvad som blifvit sagdt om hertigens gemål. —
Uti konungens sofrum stannade drottningeu hela natten och återkom dit andra
dagens middag, sedan hon unnat sig några få timmars hvila.
Ryktet om konungens sjukdom spred sig snart ut i staden och detta gjorde, att
de anklagade rådsherrarnes gemåler skyndade upp till slottet för att bedja om nåd för-
små män.
De blefvo vänligt mottagna af drottningen, hvilken lofvade att söka beveka ko-
nungens hjerta till mildhet, samt bad dem dröja qvar i slottet tillsvidare för att kunna
vara till hands genast, om konungen skulle visa någon ansats till mildhet och förlåtelse,
då de borde förena sina böner med drottningens.
Sjukdomen syntes nu emellertid blifvit konungen öfvermägtig och blef det helt
och hållet, då mäster Birkholt, som hade hoppats kunna bota konungen genom ett häftigt
verkande medel, alldeles misslyckades deruti! Ty långt ifrån att blifva bättre af Birk-
holts kur, blef konungen i stället betydligt sämre och hans tillstånd förvärrades otroligt
derigenom, att han blef lam i hela ena sidan.
Samvetsqval, ångest och förtviflan voro lägrade kring konungens dödsbädd. Han
trodde sig uti den schlesiska sångerskan hafva funnit en af sin broders döttrar, med Pers
i Porten vackra dotter*), hvilka han obarmhertigt låtit bortföra till främmande land, der
de blifvit lemnade utan huld och skydd, till försakelser, fattigdom och lidanden. Han
*) Se ”Brödrafejden”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
