Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520
Nådigaste furstinna! Barnet mitt!» började amman och sökte att trösta henne
Men furstinnan ville ej taga någon tröst. Hon grät högljudt och häftigt
, . p L’fande “Pfaden egde rum hvarje dag, under den tid, som prins Gustaf vista
des Reval. Furstinnan hade passioneradt fäst sig vid honom och nu/då han var borta
slappte hon lös sina passioner. ta>
Revat S-gra ?agaJ derefter hade prias öllstaf återkommit till Moskwa från sitt besök i
Eeval. For sista gången i sitt lif hade han omfamnat sin mor och syster
μ ,FurSt“ hade ei traffat honom, då han kommit hem, emedan hans återkomst
till Moskwa mtraffat midt i natten. Men hon hade blifvit underrättad tidigt fö jande mor
flnm-ianSH äterk°ffiSt °Ch geDaSt hade h°n “ fram «" a*
toilett ville hon mottaga sin älskade. ‘ 1 st01
Vi finna henne nu i ett af Kremlins praktfullaste gemak, omgifven af nåera ntaf
zxzr-b“ Mka beta,r Ä "
brvlt sinIiä d“ “«“g·® 0»»e och har skimlal och
! s,oa hofdamer, alt mer an en ging res och 111,, rental pä deras fagra kinder.
trodde, det var. sBn " “ ’MM * “ >"*· ™ikm 1 "·«. I? J«
sade irökm^Feodorownal ” “She’ “ *“ sl,t st8n* a»s*te ! WH’
”2“ S“ickar 1 ditt svar> Feodorowna,” sade furstinnan småleende.
hj8rta talar detta sPräk> ers höghet, under det att det slår af den djupaste
tillgifvenhet,” svarade gunstlingen djupt nigande. J P
®r mir ^‘aJeTn ΐΐ,ίΤ ’,“f iä ”e4 sl1 “l,jläer· ’Dn eger tillgifTenb.t
mig, Äodereråt™’ rt Wr 4" 4ä "“»» »«‘»i ‘ « * «t tj.na
"Ers höghet är sin ringa tjenarinna bevågen,” sade Feodorowna.
dess törst,^rna’ocfTstjerna!" ”” ^ “ * ”« hoi> 4« «««
”Eders höghets ynnest öfverväldigar mig.”
• * , ,?Ien’ det säger jag di& kasta eJ dina strålande blickar på min gemål att dn
e, mi blekna - sjnnka af llngtan ned till jorden - hans jord, hör du“ ’
Att tanka så om mig, om honom, hans höghet, storfurst Gustaf!”
Kunde det vara så otänkbart?”
”Ja!”
η; ’?! Pä “ig!’ Hvem stod högre och mera kallt glimmande än jag på Moskwas
i ““6. , °ch hvilket stjernfa11 har jag inte gjort ner till det lilla Sverige?P Se derfor
det ser man pä Cs ögon. ^ ** ^ °ch “ “pilt är han,
eller måne8”“ * iÖrdjUpade °ch f8rsänkta 1 eders höghets, att de hvarken se sol
”Tror du det?”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
