Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
558
Med förundran och under beklagande läser man i häfden om dessa tilldragelser
oeh om konung Sigismunds liknöjdhet för sina evangeliska undersåtares skydd, hvaremot
katolikerna tillätos att lefva, huru de önskade, till oeh med om de genom våld skadade
lutheranerna till lif och lem. — Ett sådant uppförande var naturligtvis ingalunda egnadt
att väcka det svenska folkets kärlek till konung Sigismund. Men han tycktes vara full-
komligt likgiltig för denna kärlek; ty han stötte sig inte blott med borgrarne och de
större folkmassorna, utan äfven med den högre befolkningen; och presterskap och råd
behandlades lika egenmägtigt, som det lägre folket.
Konungen bestormades med böner oeh uppfordringar af råd och presterskap att
erkänna Upsala mötes beslut och hertig Carl, som vistades på Gripsholm, förenade sig i
dessa böner, samt uppfordrade konungen, att afskeda sina jesuitiska predikanter och påf-
vens sändebud Malaspina.
Konungen ville inte alls veta af ”kalfskinnet" i Upsala, som han kallade perga-
mentet, hvarpå beslutet blifvit upptecknat.
Förnyade uppfordringar gjordes emellertid. Konungen svarade då, att han skulle
tala om detta ämne vid sin kröning i Upsala.
Ofvanför dominikanerklostrets kyrka*) låg Sankt Gertruds gillesstuga**). Denna
gillesstuga hade till patronessa det år 629 födda oeh 659 aflidna helgonet Sancta Gertrud
Här, likasom i de öfriga gillena, en till hälften verldslig, till hälften kyrklig inrättning’
samlades bröderna och systrarna till banketter vid vissa tider af året, till exempel under
pingsthelgdagarne oeh före fastan och huruledes allt vid dessa måltider, isynnerhet vid
gillesdrickningen skulle tillgå, var stadgadt genom vissa ordningsregler, hvilka måste obrotts-
ligen efterlefvas. — Reformationen hade emellertid kommit och med den upphörde gillena.
Då upplätos dessa hus till andra ändamål. Visserligen voro salarne tillgängliga för större
festligheter, såsom bröllop, m. m., men sjelfva gilleslifvet var borta, det vill säga det halft
religiösa, det halft verldsliga gilleslifvet. En stor del af rummen upplätos åt konungens
enskilda betjening, hvilket man kan läsa om i stadens jordebok af år 1551, der det är
antecknadt, att i Sanct Gertruds gillesstuga bodde kostnadsfritt "vår nådige herres tjenare ’
bland dem "Blasius Trumeter,” "vår herres kock", m. fl.
Bland gillesbröderna hade naturligtvis befunnit sig en mängd tyskar. Tyskarnes
talrikhet i de svenska städerna under medeltiden var mycket stort. Efter reformationen,
då dessa behöfde sin egen gudstjenst, hvarom inte varit fråga under katolska tiden, då
gudstjensten hölls på latin, hvilket språk hvarken tyskar eller svenskar, inte ens presterna
forstodo, blef det snart fråga om anläggandet af en kyrka för dessa utländningars skull.
Forst fingo de hålla gudstjenst i storkyrkan, dernäst i den så kallade konventstugan på
Gråmunkeholmen och sedan, då den beryktade "kloster-Lasse" tagit denna lokal från dem,
uppläts åt dem till tysk gudstjenst sanct Gertruds kapell, hvilket låg uti samma helgons
gillesstuga.
*) Vid Svartmangatan.
**) Tyska kyrkan står på gillestugans norra oeli östra grundmur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
