Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
592
"Eders nåde,” vågade jungfrun, hvars förvåning stegrades med hvarje ögonblick
”jag har–––––- ”
”inte gjort det hittills, vill du säga,” afbröt henne furstinnan leende.
Jag kan inte skämta i högre ting, eders furstliga nåde,” stammade jung-
fru Siri blygt.
”Inte heller jag," inföll prinsessan oeh log ännu mera. ”Tror du det är narri, att
göra lycklig en menniska, som sträfvar efter att göra sig sjelf olycklig.”
”Jag förstår inte eders höghet,” sade jungfru Brahe med fast stämma.
”Du skall förstå mig: Du lyder din fader emot ditt eget hjertas röst och emot
Guds röst, är det kristligt. Känner du ej det gudomliga ordet: ’Hvilken, som aktar en
fader eller moder mer än mig, han är mig inte värd.”
”Jo, eders höghet, jag — — —”
”Du aktar nu din faders befallning mer än Guds.”
”Men, eders höghet, jag — — — ”
”Du har ej velat omtala för mig din älskades namn. Gud gjorde det i stället,
Förstår du inte denna vink. På en högre befallning kom Johan Gyllenstjerna hit. Han
skall blifva din make.”
”Det har alltid varit min ljufvaste dröm, nådigaste furstinna,” sade jungfru Brahe,
men den drömmen blir aldrig verklighet.”
”Det beror på dig sjelf, att göra denna dröm verklig.”
”Eders nåde glömmer min faders löfte till Erik Bielke.
”Nej, jag glömmer det inte; men jag ser att du är en hedning. Du dyrkar din
fader, men glömmer Gud.”
”Eders — — —-”
Du lyder din fader för att svärja falskt inför Gud och hans heliga evangelium ”
”Nåd!” 6
”Du glömmer, att du skall genom en förbindelse med Erik Bielke afgifva ett heligt
löfte att älska honom i lust och nöd, under det att ditt hjerta dock är kallt för honom oeh
klappar varmt för en annan.”
”Jag beder —–––-”
”Du glömmer, att orden höras af menniskorna, men att Herren Gud, som ran-
sakar hjertan och njurar, ser det tysta förbehöll, som du gör vid edens afgifvande.”
”Försköning!” —
”Du glömmer äfven ansvaret för en falsk ed.”
”0, jag olyckliga!”
”Du glömmer att du aktar din fader mer än din Gud oeh således inte är din
Gud värd!”
”Nådigsta — — — ”
”Du glömmer — — — ”
Förbarmande! Förbarmande,!” utropade jungfru Brahe och sjönk på sina knän
framför prinsessan samt sträckte sina händer bedjande mot henne.
”Ar du botad?” frågade prinsessan.
”Af nåd sluta denna straffpredikan!” bad jungfrun.
”Erkänner, du, att jag har rätt, rätt enligt religiösa tänkesätt?”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
