Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
607
Detta förargade emellertid bönderna och isynnerhet dalkarlarne, hvilka togo sig
för att dräpa alla de herrar i sin provins, hvilka voro konungen tillgifna. Pä det sättet
hjelpte de hertigen.
Nu stodo hertigen och konungen i harnesk mot hvarandra, hertigen med bondehär
och konungen med de missnöjda herrarne och sina polska trupper, Malaspina och jesui-
terna kring sig. Nu bröt stormen ut på allvar.
Vi vilja nu begifva oss till Kalmar oeh till den Sigismund trogne Gustaf Banér,
denne ädle man, hvilken ”icke kunde draga sin klinga för mer än en”.
Vi vilja intiäda i frustugan i Gustaf Banérs hus, der hans dotter Margareta sitter
vid sin slända.
Banérs gamla vapendragare, den trogne Hans har helt nyss kommit in i ett ärende
frän herr Gustaf till Kristina, hvilket han äfven uträttar, hvarefter fru Banér lemnat rum-
met och Margareta och Hans blifvit ensamma.
Jungfru Banér hade då frågat honom om oron i landet och Hans berättade hvad
han visste, samt sade, just som fru Banér kom tillbaka till frustugan:
”Ja, som sagt, jungfru Margareta, hela verlden säger, att konungen inte heter
Sigismund."
Hvad säger du, Hans?" frågade jungfru Banér förvånad och hennes moder, som
äfven blef på det högsta förvånad öfver dessa ord af sin mans vapendragare, utropade:
Käre Hans! Om jag är jag och du är du, så är väl äfven konungen konungen!”
"Ja, nådig fru, det förstås," svarade Hans. ”Men han heter inte Sigismund.”
"Hvad är det der för amsagor?” sade fru Banér förebrående.
"Hvem skulle då vara konung?" frågade jungfru Margareta.
"Det vet jag inte, stolts jungfru," svarade vapendragaren. "Men det talas under-
liga ting i bygden, att en ärlig man inte vet, hvad han skall tro.”
"Hvad säger man då?" sporde fru Banér.
"Det säges mycket, det, nådig fru," svarade Hans. "Man säger bland mycket
annat, att konung Sigismund lär hafva ljutit döden der borta i Polen.”
Du pratar tokerier, Hans; vet du inte, att vår nådige konung just nu är i Sverige
och att han landsförvist den grymme hertigen, hvilken dock likväl inte vill lemna landet
med godo, ntan samlar kring sig en rå allmoge, som inte kan skilja på rätt och orätt,
för att med densammas tillhjelp kriga mot sin laglige konung och slita Sverige i stycken
genom inbördes krig?” tillrättavisade honom jungfru Margareta.
"Jo, stolts jungfru, det vet jag," förklarade väpnaren.
”Nå, hur kan du då komma fram med sådana yttranden, som du fälde nyss?”
frågade fru Banér.
det berättas, att polackerna klädt till konung en skräddare, hvilken liknar
Sigismund och att det är just den skräddarn, som nu är i Sverige och förvisat hertigen,"
sade väpnaren,
"Var tyst med sådant tal, Hans!” befalde fru Banér.
"Tror du och tror folket verkligen sådant?” sporde jungfru Margareta.
"Ja, stolts jungfru,” svarade vapendragaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
