- Project Runeberg -  Wasa-ättlingarne. Historiskt-romantiska berättelser från Erik XIV:s, Johan III:s, Sigismunds, Carl IX:s tid och Gustaf II Adolfs ungdom /
623

(1895) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”Och––––––»
"Hvad, ändå mer?”
Om ej den listige skurken Malaspina körs på porten och innan dagens slut råds-
herrarne utlemnas till mig, kammer vid Gud blod att strömma här i landet,”
”Ni vill beröfva mig hvarenda vän, hvarje stöd.”
”1 mig har ers majestät sitt stöd.”
”Som lammet stöds af ulfven! — Ni hatar mina rådsherrar, hertig?”
”Gud -är mitt ,vittne’” svarade hertigen, ”att icke enskildt hat skall fälla dom.
Hvad de brutit mot mig personligen skall ej tillräknas dem; blott deras afskyvärda för-
råden mot deras fädernesland skall läggas dem till last och för det skola de dömas ”
”Afven Banér?”
”Han, som de andra.”
’Nej! Det skall ej ske! Han frälste edert lif vid Stegeborg.”
”Han?” frågade hertigen förvånad.
”Ja!” svarade konungen.
Det hjelper intei” inföll hertigen. ”Han skall dock svara för sitt förräderi mot
sitt land!”
”Han höll sitt ord till sin konung!”
”Han drog sitt svärd mot sina landsmän!”
Det var hårdt mot hårdt; dock segrade hertigens starkare vilja öfver konungens
och det·beslöts, att riksråden skulle utlemnas. -
Riksrådens trohet mot konungen eger sin skönhet, ehuru, så som sakerna visa sig
for efterveriden, — hvilken kan öfverblicka den i sin helhet från början och till slut med
hertigen såsom Sveriges verklige målsman och konungen såsom främmande, ja rent af
fiendtlig mot samma Sverige — skönheten och storheten i deras handlingar skymmas af
de hinder för den rent svenska sakens framgång, hvilka hinder just genom dem upp-
stäldes. Dessa hinder förmådde emellertid inte i längden att motstå hertigens kraft-
fulla vilja.
Förlikning skedde i Linköping och nu skulle det blifva fred i riket. — Men ko-
nungen foide annat i skölden. När hertigen lemnat Linköping och begifvit sig upp i landet,
började konungen tänka på nya sätt att göra sin farbroder oskadlig; men allt upptäcktes
och beröfvad sina vänner flydde han i stället ur riket för att aldrig mer återkomma.
Så snart konungen lemnat Sverige skyndade hertigen att sammankalla riksdag i
Stockholm, på hvilken riksdag Sigismund förklarades förlustig Sveriges krona och att hans
son Udislaus skulle efterträda fadern, så framt prinsen sändes till Sverige inom sex må-
nader för att uppfostras af hertigen; i annat fall skulle SigisMunds afkomma för everldelig
tid vara förlustig tronföljden i Sverige. Vidare beslöts, att Finland och Estland med
vapenmagt skulle tvingas till lydnad och hertigen sjelf drog med en krigshär till Åbo,
som försvarades af Arvid Stålarm. Slottet föll i hertigens händer och Stålarm fördes fån-
gen till Sverige för att inför ständerna stå till rätta såsom rebell. De öfriga herrarne,
som sökt hålla Finland Sigismund tillhanda, afrättades i Åbo.
År 1600 sammankallade hertigen riksdag i Linköping. Der skulle de af Sigis-
mund utlemnade riksråden stå till rätta och dömas. Det blef en läng rättegång, hvar-
under de alla dömdes till döden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhwasaattl/0635.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free