Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
641
Sndei(!“ ,kringskuren rakeI>Iä-tter (= munk; Gud gifve, att ock ingen i vårt fädernes-
land måtte komma till något högt embete med mindre han hafver något godt läst och
egnpit Vidare skulle prinsen vinnlägga sig om historien och lagfarenbeten.
hlef m ® ftttare’ T G“Staf Adolf företrädesvis gerna läste, äfven sedan han
... vnxen yngling, må nämnas, Seneca, hvars sinnrika tankespråk han lärde sis·
Cei o!it* μ e,t ,yckii8‘ “· —■*** *■*· 2
... Hans flit och arbetsamhet, det allvarliga i hans skaplynne och hans tidiga ut-
klmg gjorde, att man sedermera sade om honom, att han aldrig varit barn Barns
vanliga nöjen egde aldrig för honom något värde. Jagt och krigsöfningar voro’de enda
vailLmbeniV1 kh SySS6lsatte sig mellan studierna. Icke heller delade han sin ålders
vanligä benägenhet for yttre prydnader. Enkel, flärdlös och med en sedlig renhet som
haf Lü iMTf-beUnra/’ fnde han ίδΓ djupt °ch innerIigt vigten af det kaU.’ som
som S i SSS? 1» ofverlemna sig åt lekar och nöjen. Johan Skyttes son, Bengt,
ofta sä«r hS r ?ke ,^ kanDa konunSasonel1) gifver äfven det vitsord, att han
o a såg honom djupt forsjunken i tankar och en gäng till och med så djupt tänkande
tt hans ögon fårades. På tillfrågan, hvarför han dä grät, svarade han, at nJ han be
gång fetadeT h * ^ aUa häU ho,ande krigeD’ samt sin faders snara bort-
™.. fa‘t8deS bans sinne af bekymmer, derför att han var allas hopp i de svåra värf
som forestodo. Detta berättar Axel Oxenstjerna.
ett bref Hifß Skytt® u^fa‘tade sitt lärarekall, bevarar han för efterveriden bäst genom
angelägenhetm^HanSrifvSt ** * “ * “ Skytte blifvit sänd * ^
mödor ZrirJkLTdef^SOm D™nde besvär M eders höghet vid alla de förra årens
J™’ Jld .ryktet af. de®s ege namn ««b vid fosterlandets blifvande sällhet att icke af
. h idiänga “°len läta S]g locka frän fortsättningen af den påbegynta banan. Be-
’ hu™ stor skada och hnru mänga menniskors förakt eders höghet skulle ådraga sig
lemnart dygd °Ch kunskap> det enda varaktiga i detta Iifvet, och öfver-
förgäfmP 8 fäfängliga nöjen! Då vore jag olycklig och allt mitt arbete
Kunna väl värdigare ord skrifvas til! en lärjunge af en lärare?
, MyCket,iMigt f“’des Gastaf Adolf in i det offentliga Iifvet. Vid sex års ålder
ffg i j;abb“1Dg· Dä han var iemton är begärde han ett befäl i kriget mot Ryss-
land, hvilken begäran dock ej uppfyldes. y
tni Κ°Γλ8 CaG hade emelle«id mycket förtroende för honom, hvilket är desto an-
trettnn äSVafrda?’ Μη"ΘΓ konungens stränga principer. - När Gustaf Adolf var
w i°r 8 h»an 1 SalIskap med sin mor en resa söderut. Då skref konungen till
han inf ‘. att. kan skaüe yara benägen mot dem, som sökte hans hjelp, så att
*. 8 6 ®m g tröstfösa frän sig, så ock, om någon gåfve honom sannfärdiga klago-
mål tillkanna, skulle han upptaga dem och låta dem komma till konungen och, så mycket
an un e, je pa hyar och en till sin rätt och det fliteligen drifva hos konungens ståt-
hållare, fogdar och befallningsmän; då skulle med Guds bjelp honom ske lycka.’
Radsla var en känsla, som var Gustaf Adolf alldeles främmande från hans tidi-
gaste barndom.
WasaättUngarne.
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
