Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
672
Hoppet hafver jag stadigt haft,
Din hårdhet att öfvervinna
Med trofasthet, som Gud har skapt
XTti mitt hjerta och mitt sinne.
Hvi vill du då
Min trogne tjenst således forsmå
Och mig sluta utur ditt sinne.
Fogelen uppå grönan qviste,
Djuren uti marken villa,
Skulle, hvar de min sorg viste
Mig hjelpa tårar att förspilla.
Eko mitt rop
Formerar med ett ljud en stor hop,
Emellan dessa berg och dalar.
, i. * „ 4 SyneS af detta qväde> yar konungen sorgsen öfver Ebba Brahes tillbaka
tajenhet. Man skulte de,al kunna sluta ,111 a„ hans Ebb, kasta, si„ w‘k“ TJ„
men så yar ingalunda forhållandet. Den fagra och älskliga adelsmön yar honom alltjemt
lika trogen; men enkedrottnmg Kristinas hårdhet gjorde, att Ebba Brahe måste antaga en
nmra reserverad hållning mot konungen, dels"iör att göra sitt eget lif drägligare och dels
for att skydda sin älskling mot de ständigt återkommande moderliga snubborna
Tiden och förhållanden vexlade emellertid och hvad moderns af sielfviskhet och
h.gm.a gifna «mantega, .) «ritt »her Gust., Adolf, det verkade steä»C"lnM
Aie) Oiensljeina ur adlare bevekelsegrunder hemtade löresullnlngar on en konungs ulig,
att i allt och framfor allt tänka på sitt rikes väl. Detta gjorde, att Gustaf Adolf böriadé
anse sig bora for sitt folks skull uppoffra sin kärlek. Han tvang sig derför att visa Ebba
Brahe en likgiltighet, som var lika plågsam for dem båda och i sfället för att som «rr
vvfpkh·· f“ m“ders samtycke ωι deras snara förmälning, hördes han nu tala om, att det
vore bast for honom, om han kunde förblifya ogift.
kärlekssaga, k““3 ™ barndomsvännen iör att läD§re fram fortsätta berättandet af deras
KAP. 2.
Striden vid Wittsjö. Fru Emerentia i Gullberga.
,, Danske konungen kunde ej stäfja sin åtrå efter Sverige och ehuru han af Gnstaf
Adolf såsom kronprins blef grundligt slagen vid Eyssby, rustade han snart ånyo en här
.. a me,d fiorre, kraft an8riPa Sverige. Den svenske konungen önskade fred, på det
a t han med storre kraft skulle kunna egna sig åt ordnandet af landets inre angelägenheter
och tor den skull sände han en trumpetare till Danmark för att söka utverka fred. -
ZI Ü svenska trumpetaren blef ej mottagen i Danmark utan måste med oförrättadt
ende draga tillbaka till Stockholm. Vid samma tid började den danska hären röra på
sig mot Sverige, under anförande af Breide Eantzau.
Gustaf Adolf satte sig då sjelf i spetsen för sin här och tågade ned i Södra Sve-
lge, under det att han uppdrog åt Eutger Kruuse att skydda Östergötland, samt åt hertig
Johan och Jesper Mattson Cruus att på egen hand handla i Vestergötland samt efter om-
ständigheterna skydda Jönköping, eller inbryta i Halland, som då tillhörde Danmark
för off I°^T/r0f/igvf,jelf m0t’ Kalmar· Der kunde dock uträttas. Men
för att afhalla fienden från Oland, der Peder Hammarsköld höll vakt på Borgholm, äfven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
