- Project Runeberg -  Om Borgå landtdag och Finlands ställning 1812. I anledning af herr Geijers recension af skriften "Om allians-tractaten emellan Sverige och Ryssland år 1812" /
54

(1839) Author: Israel Hwasser
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för det då till Statens hufvndsakliga och måhända enda
ändamål å nyo upphöjda, försvaret emot yttre eröfringsförsök,
kunde sätta alla de begge nationernas personliga krafter i full
verksamhet. Dessa skyldigheter åter öfverstego, efter min
tanka, Sveriges förmåga och det borde således icke åtaga
sig dem.

Den praetiska sidan af mina betraktelser utgår åter
deri-från, att genom Finlands förlust Sveriges politiska ställning
blifvit alldeles förändrad. Så länge Finland ägdes qvar, fanns
i Norden en fortfarande retelse till krig, som vid hvarje
anledning blossade upp och gjorde sig gällande. Sverige hade
således då en krigisk ställning och måste, såvida dess
sjclf-ständighet skulle kunna upprätthållas, derefter rätta ej mindre
sitt tänkesätt och sin bildning, än sin författning och sina
inrättningar. Nu sedan Finland blifvit med Ryska riket
före-nadt, utgör deremot friden de Nordiska magternas
gemensamma interesse; och Sverige, utgörande centern af de små verk*»
ligen civiliserade staterna i Norden, har fått bestämmelsen att
utveckla den eulturens inre mgat, som ensam förmår göra
friden varaktig, derigenom att den i tänkesättets innersta
bereder den ett fast och lefvande rotfäste. Det är således denna
bestämmelse, som hädanefter skall med positiv kraft
genomtränga icke blott Svenskarnes bildning och tänkesätt, utan
äf-Ven deras författning och hela samhällsskick. Den krigiska
sidan deremot af samhället, som förr var och måste vara
hufvud-sak, har numera blott negativ betydelse. Denna skiljaktighet
emellan det förflutna och framtiden, hafva Svenskarne iuinu
icke begripit och ännu mindre nödvändigheten att befria sig
ifrån det förras hämmande band och att i dess fulla betydelse
uppfdta den sednares fordran. En ömkansvärd historiskbet
håller tänkesättet fastsnärjdt vid det förflutna; och af detta
eller rättare af hvad som redan försvunnit och gått under, gör
man en basis för politiska speculationer, hvilkas hufvudsakliga
syfte är att beprisa det förlorade, misskänna det närvarande
och förhåna hvad som kan utgöra framtidens rot eller
åtminstone dess förebud. Att fatta det närvarande sådant det är och
med fast mod och nitfuJl verksamhet använda det till
beredande af en bättre framtid, är ett handlingssätt, som höfves den
verklige mannen; att åter falla i förtviflan’ öfver hvad som
verkligen händt oeh i stället med sin tillgifvenbet och sitt
bopp omfatta hvad som kunnat hända, men åtminstone numera
ligger utom möjlighetens gräns, har af någon utmärkt man
bbfvit kalladt för ”käriagtröst”; *>ch en sådan tröst tyckes ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:57:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hiborga/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free