Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
factum, hvilket de sjelfve icke erfarit. Men jag
vädjar till dem, hos hvilka tron besegrat tviflet; jag
vädjar till cultnrens häfder och frågar, om hela den
vetenskapliga bildningens innehåll kan reduceras till
blott kunskap och tvifvel? om icke det bestående,
det genom tiderna fortverkande, inom densamma har
sin ursprungliga rot uti den ideella kraft, som utgår
ifrån den hos enskilda personligheter utvecklade
öf-vertygelsen? och om således icke äfven vetenskapens
historia bekräftar den sanningen, att den menskliga
personligheten kan blifva organ för det eviga,
och att den derigenom uppkommande uppenbarelsen
af det gudomliga, genom menniskans verksamhet för
verldens nyfödelse och förädling, utgör det högsta
factum; det factum, genom hvilket alla andra så väl
inom menskligheten, som inom naturen i
allmänhet vinna sin förklaring?
Njuter denna ynglingalifvets högsta
utvecklings-act skydd emot det yttre? — ett skydd, som
befordrar upphörandet af tviflets strid genom
öfver-tygelsens seger, och bevarar den culturens
grundkraft, som derigenom uppkommer, ifrån att kufvas
af enskilda omsorger och derigenom hindras att
positift ingripa i kunskapemes massa? Det är
be-dröfligt att nödgas besvara denna fråga med —
nej! — Öfver mensklighetens herrligaste blomsterfält
framstryker nödens kalla vind, och den ena
blomman efter den andra faller vissnad till jorden —
och Staten går, såsom phariseen, kall och
känslo-lös förbi!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
