- Project Runeberg -  Familjen Himmelstjärna och Sidensvahnska bolaget /
85

(1892) [MARC] Author: Toini Topelius With: Gerda Tirén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRÅT EJ. 85

en bod i hela staden, där jag icke varit för att möjligen
få en annan kines i stället. Ingenstädes funnos sådana.
Apotekarn hade också sagt, att det var en dyrbar pjes,
sådan man sällan ser nu mera. Ändtligen fick jag genom
Svante... (Svante rodnade och såg ut genom fönstret)

reda på karlens adress. Jag gick strax dit och fick
kinesen. Och här är han nu. Och du förlåter ju
Maju, snälla tant, hon har varit så ledsen.

Maju snyftade sakta i sitt förkläde, hela bolaget
satt tyst i andlös väntan.

— Jag vet, — sade Spirea oroligt, — att det är
orätt att dölja något af fruktan för straff. Men ju mer
jag öfvertalade Maju att bekänna, desto räddare blef
hon, den lilla stackarn. Jag tror hon skulle kunna
begå hvilken handling som helst af fruktan för sin far.

— Du borde i alla fall hafva sagt mig allt, — in-
föll tant Dika bistert.
Spirea såg förlägen, men litet skälmsk ut. — Du

berättar ju allt för tant Dea, och tant Dea berättar allt
för Mina, och så skulle bolagisterna fått veta det, och
ett, tu, tre hade Majus far fått tag i saken.

Fritz såg på Eufrosyne, om hon skulle våga skratta,
Eufrosyne såg på Kamilla, Kamilla såg på Masse, Masse
såg på Kasse och Kasse såg på Svante, som i sin tur
försiktigt såg på tant Dika. Då han i hennes ansikte
upptäckte ett litet omärkligt leende, vågade han själf
draga smått på munnen, och följden blef, att hela raden
vågade sig på ett godt skratt. Äfven tanterna smålogo,
och Majus tårar begynte torka.

— Ja, — sade tant Dika, — detta är ju ingenting
att gråta öfver, och en lustig historia har det varit, när
man närmare tänker på saken. : Och saken tål också

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:00:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/himmelstj/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free