Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRITZ AMATUS’ BERÄTTELSE, (Be)
— Hvilka vi? — frågvisades Kamilla. — Du och
ryssarna, väl? Ty där bor ju bara ryssar om somrarna
i Brunnsparken.
— Tyst du. Nej, vi voro ungefär ett fjärdedels
tjog pojkar, som bodde där i närheten, och vi brukade
slå boll ibland om kvällarna, så det förslog. Och ofta
lekte vi indianer eller röfvare i Brunnsparken och hade
hemskt trefligt ...
— Där hade Masse bordt vara med, — afbröt
Eufrosyne, — han var så brun som vår sotiga kaffe-
panna.
— Nå, nå, syster kära, inte liknade du heller ett lärft,
efter hvad jag vill minnas, — svarade Masse godmodigt.
Fritz Amatus rätade på sig och fortsatte: — En
dag hade vi beslutit dela oss jämt i två partier och
föra indiankrig...
— Det blef 23 man i hvardera lägret, — hviskade
Kasse till Spirea.
— Misstag, — afklippte Fritz kallblodigt, — vi
voro den dagen flera än vanligt, fyra på hvardera sidan.
Edvin Stormbohm var rödskinnens anförare och kallades
den stormande höfdingen, de andra indianerna hette Spring-
pälsen, Långhåret och den fläckiga Pantern. Jag tillhörde
blekansiktena, och vi låtsade ha vårt blockhus just
nedanom vallarna.
— Hvem var er anförare? — frågade Svante och
skar sig i detsamma i fingret.
— Kalle Stenström från nya svenska läroverket,
— upplyste Fritz. — Det är en bussig pojke, vet ni.
. Nå ja, rödskinnen hade röfvat bort all vår
boskap, och nu skulle vi jaga efter dem. På ingendera
sidan hade vi några vapen, den styrka, som gällde mest,
Toini Topelius. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
