- Project Runeberg -  Familjen Himmelstjärna och Sidensvahnska bolaget /
119

(1892) [MARC] Author: Toini Topelius With: Gerda Tirén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MASSES BERÄTIELSE. 119

— Hvad för slag, bar du Kasse? — skrek Fritz
Amatus häpen.

— Var hon nysfärdig, eller hvad sade du? —
frågade Kamilla och såg upp från hålet på sin strumpa.

— Hvad ni ä" dumma, ni förstå ju ej ett dugg

danska, — sade Masse öfverlägset. — Hon menade,
frun, att. Line var nyfiken pa den gröna lådan, eller
portören, som jag bar öfver axeln... Nå ja, jag hade

intet val, ty ungen i vagnen såg fasligt pockande ut.
Så fann jag mig hastigt och lustigt sittande på baksätet
bredvid henne, och hon kastade sig strax med otroligt
intresse öfver mig och min portör.

Om en stund stannade vagnen vid en af villorna
i parken. De bägge damerna skulle göra ett besök och
frågade, om jag ej ville hålla Line sällskap under tiden.
Jag bockade och tackade för förtroendet och hoppades,
att min tjänstgöring ej skulle bli lång.

När vi en stund vändt portören upp och ned och
på alla sidor, hängt den på Lines hals och så åter på
min, föreslog ungen att vi skulle stiga ur och »plukke
blomster» i den. (Nå, det hoppas jag nu ni förstodo?)
Hvarför icke? — tänkte jag, och så klefvo vi ur och
begynte leta efter blommor. Men vet ni, inte en enda
sågo vi, där fanns ej mer blommor i det nedtrampade,
afgnagda gräset, än på salutorget här i Helsingfors...

— Där finns alltid blommor, — log Spirea.

Masse låtsade ej höra.

— Line plockade i stället allt kattens skräp hon
fick tag i och stoppade det i portören. Papperslappar,
papyrosstumpar, stickor, stenar och... ja, allt möjligt
bara. Hon struttade omkring som en hvit kyckling;
och det bar af allt längre bort från vagnen. Jag gjorde


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:00:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/himmelstj/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free