- Project Runeberg -  Familjen Himmelstjärna och Sidensvahnska bolaget /
130

(1892) [MARC] Author: Toini Topelius With: Gerda Tirén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130 SIDENSVAHNSKA BOLAGET.

— Kära barn, hvem skall ansvara för honom?
Tänk, om han får mässlingen och dör. — Och tant
Dea var helt röd vid tanken på sina nya moderliga
plikter. Hon hade alltid betraktat små barn antingen
som en skör leksaksvara, som gick sönder blott man
rörde vid den, eller ock som världens största orostiftare,
hvilka det var hennes kristliga plikt att söka tåla och
underkasta sig. Hon såg på den lille, som Spirea var-
samt afklädde, och en hel rad af försakelser framställde
sig för henne i föga lockande perspektiv. Hon suckade
och slätade nästan rädd det lilla ljuslockiga hufvudet
framför henne.

— Kanske ni borde gifva honom kamomillté, han
ser så blek ut, — sade hon och hoppade förskräckt
till, när gossen i detsamma började gråta.

— Han är bara sömnig, stackare, — sade Spirea,
som hade två små bröder hemma och var van att sköta
dem. — Kom, så får du krypa i min säng, tills vi
hunnit bädda på soffan.

Alla barnen följdes åt till flickornas rum, där en
liten bädd tillreddes åt Daniel på soffan. Kamilla och
Effi klädde af och tvättade honom. Han var klädd i
ytterst fina och tunna plagg, och den lilla kroppen bar
ej minsta spår af vanvård. Säkert hade hans mor älskat
och skött honom, men hvad hade då förmått henne att
öfvergifva honom? Så söt och snäll han var! Han
grät blott helt sakta af trötthet och kanhända af omed-
veten längtan efter sin egen moders famn.

Sedan han somnat, sutto barnen ännu en stund
och talade hviskande om honom. Det hade. framträdt
med allt större klarhet för Spirea, att, så mycket de än
höllo af sin lilla skyddsling, och så gärna de än tagit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:00:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/himmelstj/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free