- Project Runeberg -  Familjen Himmelstjärna och Sidensvahnska bolaget /
133

(1892) [MARC] Author: Toini Topelius With: Gerda Tirén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVANTES FYND; 133

strå i kors, men så sa jag det var syndigt; och så fick
han börja peta på igen på tryckeriet. Hvad. han skall
bli glad åt kräket här.

— Se, madam, vi komma att vara liksom faddrar
för honom och skola betala en viss summa i månaden
för honom, — sade Spirea, som räknat ut att om de
lade tillsammans alla sina månadspengar, så skulle de
få 25 mark i månaden. Madåm Pullonen var belåten
med 10 mark i månaden; resten skulle tagas till hans
kläder.

Naturligtvis skulle de alla hjälpas åt att arbeta åt
honom! Det blef en glad och beställsam brådska bland
de sju faddrarna, hvar och en ville förfärdiga något
med egna händer. Sparbössorna tömdes till-de första
uppköpen; de innehöllo ej mycket, sedan julklapparna
tagits därifrån, men åtminstone litet att börja med.
Spirea köpte tyg och ullgarn samt klippte till, — hvart
skulle de tagit vägen utan henne? Svante och Effi
skulle sticka hvar sin strumpa, Kasse sydde haklappar,
Masse stickade en yllemössa, Kamilla och Spirea sydde
små skjortor och koltar, och Fritz Amatus fållade »all-
deles på egen hand», tre näsdukar med röda bårder.

Hvar stund de hade ledigt, tillbragte de med dessa
arbeten åt Dan, som ej hade en aning om, huru mycken
ömhet hans lilla obetydliga person väckte hos dessa
godhjärtade, lyckliga barn. Gossarna glömde sina skrid-
skor och, kamratupptåg, flickorna sina berättelseböcker
och julfunderingar. Tant Dika måste ofta använda hela
sin myndighet för att få dem ut på en liten luff i skym-
ningen. Tant Dea var innerligen belåten med denna
sedesamma, flitiga stämning och lönade dem med lappar
af alla slag ur sin brokiga lapplåda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:00:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/himmelstj/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free