- Project Runeberg -  Familjen Himmelstjärna och Sidensvahnska bolaget /
139

(1892) [MARC] Author: Toini Topelius With: Gerda Tirén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVANTES (FYND: 139

i salen. Kasse och Spirea mottogo och ordnade dem,
de : kortaste främst, de längre bakom. Tant Dea hade
fått lof att bjuda två extra tanter, och Mina med Dan
1 famnen satt på en af de främsta raderna, Salen var
pin full och femtiofyra otåliga näsor vändes mot.den
hemlighetsfulla matsalsdörren.

En klocka pinglade. Spirea satte sig vid pianot,
och Svante klef fram med en sirlig bugning och fiolen
under armen. Han var klädd i frack med en brokig -
näsduk hängande långt ut ur bakfickan, i grön halsduk
och benan midt i pannan. Med viktig min snöt han
sig, jämkade om noterna på notställaren, stämde fiolen
och begynte. Det lät galant, och Spirea ackompag-
nerade mästerligt. Fiolen »tuppade» visst ibland och
en gång ramlade notställaren, så han måste pausera, och
så råkade Spirea få hicka och hoppade i förskräckelsen
öfver två takter. Men sådana småsaker störde ej njut-
ningen, isynnerhet som violinisten emellanåt arrangerade
sig så, att han vände ryggen åt publiken. Då bekräftade
applåder och skrattsalvor, att han lyckats hänföra sina
åhörare.

Efter ouvertyren kom Kasses föredrag, som hand-
lade om flickor och gossar. Talaren, klädd i hvita hand-
skar och pappersros i knapphålet, uttalade sin egen
erfarenhet. Han berättade huru han fordom med ring-
aktning betraktat fickorna och allt hvad de företogo
sig, men huru han nu i en mognare ålder... (Skratt)
insett sin dumhet och funnit att flickorna voro minst
sagdt lika bra som »vi pojkar». ”Talaren beskref vidare
med själfanklagelse i stämman, huru han föraktat
flickornas arbete och hållit sig själf för god att taga i
nål och tråd. (Doft ogillande bland publiken.) Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:00:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/himmelstj/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free