Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nare lider tilltagit, är en temligen allmänt gängse
mening, men som torde böra närmare undersökas.
Syden-ha m omtalar den såsom en lindrig sjukdom och
Rosenstein, ehuru han medgifver, det den understundom
är elakartad och dödande, beskrifver den dock såsom
oftast mindre vådlig och jemnförelsevis mera sällan
förekommande. Men oaktadt det anseende, som rättvist är
fästadt vid desse store författares uppgifter, torde väl de9
som i detta afseende blifvit af dem gjorde, icke vara så
alldeles tillförlitliga. Deras nosographiska begrepp om
skarlakansfebern synas icke hafva varit fullständiga och
de tyckas i följe deraf icke hafva gifvit tiog vigt åt
denna sjukdoms förnämsta symptom, halsinflammationen,
och Sydenham i sin äfven för öfrigt högst ofullständiga
beskrifning nämner icke en gång ett ord derom. Det
är äfven sannolikt, att någon svårare
skarlakansfeber-epidemi icke varit föremål för deras egen erfarenhet, och
på andras uppgifter rörande detta ämne synas de icke
hafva fästat någon uppmärksamhet. Om, såsom man
numera synes hafva fullt skäl att antaga,
hals-inflammationen är skarlakansfeberns hufvudsymptom, och denna
således kan förekomma utan tydligt exanthem, är det väl
sannolikt, att den form, hvaruti den först visade sig
såsom farsot, var ”angina gangrænosa” och i synnerhet, att
den grassation af denna, som vintern 1618 uti Neapel
och trakten deromkring bortryckte 60,000 barn, var
verklig skarlakansfeber. I medlet af det 18:de seklet ifrån
1738 till 1756 grasserade den både uti Europa och
America, äfven under formen af elakartad och
smit-tosam halsinflammation, men i den sednare hälften af
samma århundrade visade den sig i mera fullständig, med
exanthem förenad och vårt nosographiska begrepp till alla
delar motsvarande gestalt. Men äfven då var den ofta
mycket elakartad, och Webster berättar om en farsot
i Ulster i Irland, som dödade nästan alla barn under
sex år. Men de svåraste skarlakans-epidemier, som i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
