- Project Runeberg -  Smärre skrifter af medicinskt innehåll / 1 /
28

(1829-1846) [MARC] Author: Israel Hwasser
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dröfligare tecken. Men i allmänhet har väl denna brist
på tacksamhet sin grund i tanklöshet och okunnighet.
Koppornas förfärliga minne bör derföre förvaras, emedan
det för hvarje allvarligare tänkesätt måste innehålla en
djup väckelse till en ädel och till känslan af det heliga
upplyftande fröjd. Ej nog att de förödde många men*
niskolif, att deras giftiga ande strök fram öfver
mensk-lighetens blomstergård och gjorde på flera af de barn,
hvilka den icke omedelbart dödade, ett så djupt intryck,
att deras förmåga att utveckla sig till mensklig gestalt
och menskliga förmögenheter, blef för deras hela
återstående lefnad hämmad. Afven sjelfva formen af
förödelsen var fasaväckande. Den sjukes ända till afsky
vanställda utseende, de förskräckande krampanfallen, den
vidriga stanken, det oupphörliga, men af plågans egen
öfvermagt dämpade och till ett svagt qvidande
förvandlade klagoljudet, sjukdoms-processens jcmnförelsevis
långsamma gång m. m. göra, att ibland alla de qvalfulla sätt,
hvarpå sjukdom plägar utkräfva sina offer, detta med
rätta blifvit ansedt för det mest härda och förfärliga. Är
det möjligt för dem, hvilka moderkärleken lifvar med
hela fullheten af sin heliga värma, att erinra sig den
tid, då kopporna voro den vanligaste af barnsjukdoinarne
och den rysliga bilden af deras förödelse den alldagliga
gäst, som, ända till dess eldprofvet var genomgånget,
o-upphörligt med hemska mörka moln bortskymde hoppets
gryning; är det möjligt, säger jag, att erinra dig detta
elände, såsom öfvervunnet och förbi, utan att nedfalla
inför Gud i den öfversvämmande glädjens och
tacksamhetens hela förtjusning 1 Och Läkarekonstens idkare, som
lärt känna den menskliga klagotonens alla förändringar
och veta, hvilka af dem skära djupast, kunna väl
svårligen utan den innerligaste fröjd ihågkomnta, att den,
som sannolikt var den mest missljudande och
hjertgri-pande af dem alla, för alltid tystnat; prn de äfven icke
kunna för något annat än en svärmares dröm anse den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:01:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hismarre/1/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free