- Project Runeberg -  Smärre skrifter af medicinskt innehåll / 1 /
47

(1829-1846) [MARC] Author: Israel Hwasser
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tyst och fri, men ja längre det sofver, ja besvärligare
och hörbarare blir den ända till dess ett hastigt uppkom**
mande nytt anfall gör slut på sömnen. Genom alt
hvar-annan timme väcka den sjake, säger sig Jurine hafva
minskat anfallens både häftighet och frequens. Albers
yttrar sig deröfver tvekande, i det han säger:
”Animad-vertendum quideni est, quod illa spirandi difficultas
in-ter somnum augetur tametsi opinor, hoc tantuni ita
vi-deri, quia infantes e som no excitati inelius spirare
observantur.” Sjelfva anfallen, hvilka med sjukdomens
progression stiga i häftighet, men näst före döden stun-«
dom alldeles upphöia, äro svåra och suffocatoriska. Alla
det sjuka barnets rörelser och bemödanden uttrycka den
grufligaste ångest. Respirations-musklarnas och
isynnerhet diaphragmas krampaktiga sammandragningar samt den
öppna mjunnen och de utspända närborrarne visa, att
hindret för respirationen verkligen är så stort, som
barnets frivilliga rörelser antyda. Vanligen böjer det
huf-vudet bakåt och frampressar derigenom luftstrupen; ibland
åter ligger det framstupa och stödjer sig på knäna och
armbågarna.

2. Det ljud, som under dyspnoean åtföljer re^
spirationen, är eget’ och carakteristiskt, men torde icke
af någon, som sjelf ej hört det, blott på beskrifning
kunna igenkännas. Det åtföljer i början endast
inspirationerne, och märkes icke vid utandningen, ehuru i
några fall enligt* Al b er s’s iakttagelser, ett motsatt
förhållande förekommit, i det inspirationen varit tyst och
ex-spirationen hörbar. Benämningen af hest pipande
torde för detta ljud i början vara lämplig, men under
sjukdomens progression blir tonen sträfvarp, och då vid
den förres höjd, och i det tredje stadiet det åtföljer
både inspirationen och exspirationen, iiknar det, såsom
Sachse fin t lig t anmärker, den hastiga genomsågningen
af ett tjockt trästycke. Detta respirationens ljud tillhör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:01:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hismarre/1/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free