Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fte, Fäi håfva förebyggt det lefvandes ftitéidliig méd M
anorgameka, hos hvilket tlen individualiserade7 gestalten
saknas. Men det förhåller sig tvärtom* SjelfviskhetenV
som verkligen utgör det negativa i vareisen, ooh inorti
organismen framträder såsom det individuella, är, dåden
uppfattas i sin rena helydelse, assimilation eller den verk^>
samhet, hvarigenom det varande formår upprätthålla sig
samt under sitt välde ktifva ooh med sig till enhet föf£
vandla sin omgifning. Den assimilativa verksamheten är
åtér inom det anorganiska öfvervägande, eller, med
andra ord, det anorganiska utgör uttryoket af den assim^
lativa verksamhetens öfvervigt. I följd häraf måste det
grundbegrepp, som antager sjelfviskheten såsom Hfvets
väsende, ehuru man ansett detsamma- såsom sjelfständigt
ooh kunna gälla såsom princip 9 likväl, om det conseqvent
användes, slutligen öfvergå till assimilationens idé, som
i det anorganiska uttalar sig såsom positiv, och hvilken
uti läran om den electro-ohemiska processen har sin nu
varande högstå utvecklingsform. Det är äfven detta’,
som verkligen händt. Oaktadt den biologiska forsknin*
gen blifvit drifven med den mest allvarliga flit, hafva
dook derigenom utvecklingen ooh väldet af dess erkända
princip icke blifvit befordrade, utan tvärtom har
tendensen, att under den ohemiska prooessens prototyp
de samtliga organiska processerne, och att såtMéi fW»
klara lifvets phänotnener icke ur lifvets idé, utan ur éå
denna alldeles motsatt prinoip, blifvit alltmer öfvervft*
gande. Ehuru qvarstående såsom abstraet notion, har
dook det sålunda bestämda grundbegreppet af lifvet icke
förmått inverka på forskningens oharakter ooh rigtning;
ooh således icke lieller kunnat hindra det alltmer
tillväxande väldet af den främmande åsigt, mot hvilken dess
reaction är påstådd, men dock i sjelfva verket blott
skenbir.
. Det sjelfviska, det tom både till grund och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
