Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
obesvarad, men våge tro, att den generation af nierini»
skoslägtet, som utvalde sädesarterne och tämde
husdjuren, både i naturens beherrskande och dess vård väl
Ägde en djupare insigt än den, hvarg högsta ära i detta
afseende måhända består i ångmachinernes upptäckt. Men
varje härmed huru som helst, den menniskokraft, som
med något slags framgång skall bär åter företaga den
stora striden, måste vara styrd af en högre ande än den
egennyttiga vinstberäkningens.
Med den åsigt af anthropologien, hvilken vi i det
föregående sökt antyda, anse vi oss nu böra
sammanställa några af dem, som uppkommit genom den
anthro-pologiska betraktelsens underordnande under främmande
principer.
Menniskan betraktad ifrån den oosm ologi sk a
synpunkten är blott det högsta uttrycket af det individuella,
hvars väsende åter består i a ifall ifrån det
gemensammas magt. Sphären för det individuella är derföre så
liten och menniskans äflande att utvidga den blir af ödets
eller macrocosmi fruktansvärda magt straffadt med
undergång, med sjukdom och död. Denna åsigt genomtränger
den ena sidan af den gamla naturculten, uti hvilken
menniskan verkligen eller symboliskt åt den fruktade
öfver-magten offrade en del af sitt slagte, på det den öfriga
måtte få äga bestånd; men det är långt ifrån att den na
skulle vara försvunnen. Tvärtom beherrskar den, ehuru
i något förändrad form, tänkesättet hos ganska många.
Ibland de nyare såkallade anthropologerne har ingen
mera bestämdt hyllat densamma än St effen s —> och han
uttalar denna grundtanke alldeles oförtäckt uti
definitionerne på lif och död. *’Was wir T od nennen, ist die
Richtung aller bildenden Kräfte nach dem Universum,
deren reinsten Typus wir in dem Magnetismus, deren
Einheit wir in der Schwere erkennen. Aiierdings herrscbt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
