Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
em Leben in der todten Natur, aber es rei&st sich lo$
von der Beziehung auf ein individuelles Dasein und
be-wegt sich nach dem AU. Das innere Sireben, alfe Kräfte
fiir ein universelles Dasein zu gewinnen, erscheinl au}
.vollendetsten durch den Magnetismus. — Was wir le*
ben dig nennen, ist die Richtung aller bildendeit Kraft
nach dem innern Mittelpunct ein es besondern eigenthiim*
lichen Daseins, und hier. ist oicht bloss die Richtung,
sondern auch das Prodnct der Einheit un mi Uel bar als Er«
scheinung gegeben. Den reinsten Typus dieser Richtung
eikennen wirin der Sensibilitet; die Einheit derselben
aber ist die Seele fiir das sonderade Leben selbst, das
Licht fiir alles Leben.’9 Den raka motsats, hvari denna
åsigt slår till anthropologiens idé, torde nu icke vidare
behöfva utredas. Det är tydligt, att den positiva
betydelsen af menniskolifvet derigenoni blir ur föreställningen
derom alldeles utrotad. Den charakter; en 6ådan åsigt,
då den verkligen och med allvar hyllas, måste gifva åt
tänkesättet, kan vara tvåfaldig. Antingen införlifvar den ‘
sig med den menniskaos bröst inneboende vördnaden for
det högsta och heliga, och utvecklar sig då till en hela
hennes lif, hennes föreställningar och handlingar
behere-skande och, i ordets högsta- bemärkelse, vördnadsfufl
ianke på döden. En sådan charakter synes hafva ägt
r«um hos de gamla Egyptierna, der föreställningen om
döden var den centralkraft, som genomträngde både
cul-ten , åsigterne och samhällsordningen. Eller ock
nedtrycker den alldeles religionens lefvande känsla, och om
jnenniskan i följd deraf å ena sidan undergifvet faller
undan för ödets inskränkande magt och med tålamod
hembär åt macrocosmus de offer, han fordrar, känner hon
jderemot å den andra inom den inskränkta sphär, som
är henne medgifven, sig fri . och obehindrad, att efter
yttersta förmåga bereda sig njutningen af sitt korta lif.
Alltefter som den personliga charakteren är kraftfull
eller slapp, söker hon att vinna denna njutningens för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
