Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ofrer individualiteten, just detta välde. Då åler, såsom
ofvanföre blifvit yttradt, personlighetens emancipation i*
från slägtels magt, dess derigenom uppkommande frihet
och på slagtet återverkande positiva inflytelse utgöra ett
nödvändigt moment uti den stora förvpndlingsact af na*
turen, hvarigenom menniskoslägtef skall uppfylla sin be*
stämmelse och dess inneboende idé blifva uppenbar och
ltfvande, synes liberalismen vid första betraktelsen mot*
svara sitt namn. Men vi erinre derpm, att denna indi*
vidualitetens emancipation utgör endast det negativa ino*
mentet uti civilisationen och att, då detta negativa
moment framträder ensamt och får pqsitiv betydelse, det
grundlägger förtryck och icke frihet* Det positiva åter
är uodergifvenbeten för det heliga och den deruti rotade
kärlekens gudomliga kraft och på denna positiva kraft
har liberalismen icke, hvarken i lära eller i handling,
haft eller visat något afseende. Tvärtom visar det sig
vid en närmare undersökning, att det egentliga syftemål
let för liberalismens offensiva rigtning varit religionen
sjelf. Vi grunde vår beskyllning i detta afseende icke
så mycket på hädelserna emot både läror och institutio*
ner eller på förföljelserna emot dem, som vågat fram*
träda till dessas försvar, emedan sådana phänomener
mången gång kunna uppkomma äfvensåväl ifrån ett miss*
ledt och uppretadt religionsnit, som ifrån religionshat«
Men deremot fäste vi oss hufvudsakligen vid liberalis*
mens erkända grundtanke, hvilken består deruti, att
menniskati numera kan och skall taga samhällets öden i
sin egen hand och derigenom sjelf hlifva sitt slägtes hög*
ste styresman. Härifrån kommer äfven det för alla li*
beralisniens anhängare gemensamma, nästan instinetmes^
siga hatet till allt slags föreställning om den gudomliga
vårdens inflytelse på statens styrelse, eller om denna,
såsom ägande sin högsta betydelse deraf, att den är den
gudomliga vårdens organ och tjenare. Att liberalismen,
i.samma, mån den gått fram och förmått realisera sin in«*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
