Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klostret i Vadstena. Historiskt utkast af C. Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
C. SILFVERSTOLPE.
28*
kloster, af hvilken orden som helst, få byggas på mindre än en
half mils afstånd ifrån Vadstena, emedan abbedissan och nunnorna
önskade att, »ostörda af verldens buller, få glädjas åt sin
enslighet»; i tider af allmänt interdikt skulle gudstjensten i klostret
dock förblifva ostörd; nunnorna och munkarne erhöllo tillstånd
att utvälja hvem de ville för att i dödsstunden mottaga deras bikt
och gifva dem absolution, dock med vilkor att detta medgifvande
icke skulle invagga dem i syndig säkerhet.
Lägga vi härtill att Katarina förskaffade sig och fyra
följe-slagarinnor tillåtelse att under sina resor i fremmande länder
besöka hvilka kloster hon önskade, för att taga kännedom om deras
reglor, så torde vi hafva ett temligen fullständigt begrepp om
hennes verksamhet såsom klostrets första abbedissa. Då hon
afled, d. 24 Mars 1381,l) hade klostrets rikedomar vuxit betydligt,2)
och nu mera kunde det öppna sina portar för hela clet antal
nunnor och munkar, som enligt reglorna var stadgadt. Snart blef
också klostret uppfyldt; i Katarinas tid invigdes 22 munkar och
35 nunnor.3)
Margaretha Bosdotter. Abbedissa 1381 (?)—1388(?).4)
Hittills hade icke kyrkan i Sverige vidtagit några kraftigare
åtgärder för att understödja clet unga klostret. Visserligen hade
några kyrkosocknar blifvit klostret tillagda, men det kan icke
anses såsom någon ringa vinst för kyrkan å sin sida, att dermed
Hon begrofs i »Vadstena kyrka eller kapell».
2) Särskildt må nämnas att biskop Nils i Linköping den 17 Juli 1380
förordr.ade att de fyra närmast klostret belägna socknar, Vadstena, Clastad
(S. Pers), Orberga och Nässja skulle läggas under klostret, som egde att inom
dem ombesörja gudstjensten.
3) Till följd af bristande uppgifter kan icke tiden för de 21 första
munkarnes invigning med säkerhet bestämmas; dock torde de hafva varit samtida
med Katarina.
4) Under denna tid invigdes bl. a. följande munkar och nunnor:
Munkar:
XX1I1. Laurentius Boéthii; bördig från Vestergötland. Prost i
Laglösaköping. Invigdes till munk 1385. Utmärkt predikant och flitig skrifvare. † 1406.
XXV. Thydekinus, »från Upland». Var född på Seland. Munk 1386.
Skref flitigt Collectarium (se. indulgenciarum?), Hymnarium o. s. v. samt
utmärkte sig genom sin vältalighet. † 1413. Var en from och ödmjuk man och
bar ständigt en skjorta af getragg närmast kroppen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
