Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klostret i Vadstena. Historiskt utkast af C. Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
JKLOSTRET I VADSTENA.
17
förutsäga den ofärd, som under denna abbedissas styrelse snart
skulle komma att störa friden i klostret, då de kort efter hennes
invigning sågo en häftig vådeld utbryta (d. 14 Juni 1388), som
ödelade hela träkapellet, tvenne af stenhusen och en stor del af
nunnornas byggnad. Vi skola nedanföre se att en dylik aning hade
varit väl grundad.
Den första gärd drottning Margaretha behöfde utkräfva af
Sverige, sedan hon förjagat konung Albrekt och hans tyskar, bar
icke det afskräckande utseendet af en despotisk utpressning, utan
nedlades för hennes fötter af erkebiskopen och rådet såsom ett
uttryck af erkänsla för den nåd, tröst och hjelp, hon bevisat
Sverige under’ den olyckliga tid, hvarpå man hoppades att hon
snart skulle göra ett slut. Kyrkor och kloster gingo då icke fria,
men hon synes hafva hyst betänkligheter att beskatta dem, ty
endast trenne dagar efter det att rådet uppmanat landets
innevånare att, med erläggande af penningar eller vissa
köpmannavaror, betyga den allmänna glädjen, utfärdade samme män en
kungörelse, hvari de tillkännagåfvo att drottningen, för den nåd
öud bevisat henne, ämnade skänka 10,000 lödiga mark silfver till
kyrkor och kloster. De gifva i samma bref sitt bifall till att
drottningen må, till betalning af nämnda summa, lemna en anvisning
på Upsala öde eller annan kronans ingäld eller aflingegods, dock
icke »slott eller muradt fäste». Huru stor del häraf kommit
Vadstena kloster till godo är icke bekant, dock hafva vi bevis på
XXXY. Thorirus Andreæ, presb. : munk 1392. Reste 1402 jemte
föregående till Rom och Florens1). Återkom 1406 men begaf sig samma år ånyø
till Florens för ordens utbredande. Han infann sig äfven i klostrets
angelägenheter på mötet i Costnitz, men afled på återresan derifrån i Jönköping
1418. Skref intill 1406 en del af diariet. Under sina resor uppköpte han
såväl i Paris som i Costnitz en betydlig samling böcker. Bland dem må nämnas:
Catholicon, Dictionarium, Speculum Historiale och Rationale Divinorum
Offi-ciorum. Äfven afskref han sjelf många böcker.
XXXVII. Petrus Johannis, skolmästare i Örebro, prebendeprest i
Strengnäs. Munk 1393; omnämnes såsom ’prior d. 28 Okt. 1400. Åtföljde
generalkonfessorn Ericus Johannis (XXXI) 1410 till Reval och 1416 till Mariebo kloster
på Lolland, der han blef konfessor och dog 1427. Bland minnen, som han i
1) Generalkonfessorn Lucas i klostret Paradisus hade skrifvit till Vadstena med
anhållan om att en munk, och helst Thorirus, måtte sändas till Florens. För
dylika utflykter, som enligt vårt föreställningssätt borde hafva erbjudit lockande
tillfällen för unge män att se sig omkring i verlden, synas munkarne icke hafva varit
jbenägne — om af smak eller af fruktan för verlden, våga vi ej afgöra.
Hist. Bibliotek. I. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
