Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klostret i Vadstena. Historiskt utkast af C. Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
C. SILFVERSTOLPE.
28*
ordens riddare ifrån den höjd af makt, dit de aldrig mera skulle
uppstiga. Polens konung Wladislaus skref tvenne månader
derefter, under belägringen af Marienburg, till biskopen i Pomesanien
med begäran att han ville skänka sin välsignelse åt det kloster
konungen ville grundlägga vid »Grünnevelt» (Grünfeld), en liten
by i trakten af Tannenberg, der han tillkämpat sig den blodiga
segren öfver sina fiender. Tyska riddarordens halfvilde besegrare
räknade öfver den stora manspillan slaget vållat, och då han
önskade nedkalla himlens frid öfver de fallne kämparne, var det
helgonet från norden han ville anropa om hjelp dertill. At
Birgitta skulle klostret helgas.
Äfven lifländske ordensmästaren upplät en naturskön plats
inom sitt område, ej långt från Reval, för ett birgittinerkloster,
som blef kalladt Mariendal, dit tvenne vadstena-munkar begåfvo
sig 1407 för att gifva lindervisning i ordensreglorna. Från detta
kloster åter härledde sedermera klostren Marienwold vid Lübeck
och Marienkron vid Stralsund sitt ursprung.
De s. k. broderskaps-bref, hvilka klostret stundom utdelade, för
att i kraft af dem upptaga sina välgörare till delaktighet af alla
böner, messor och goda verk m. m., voro naturligtvis så eftersökta
dyrbarheter, att man ej må förundras öfver att se sjelfva
drottning Margaretha ödmjuka sig för att komma i åtnjutande deraf. *
Viel sitt besök i klostret 1403, då hon anlände på julaftonen och
qvardröjde under hela helgen, bönföll hon om att sålunda blifva
upptagen i klosterfolkets krets, och när detta beviljats, kysste lion
gen cl om Birgittas kanonisation samt dessutom skildringar af Simeon i templet,
jungfru Mariæ fader Joachim, hennes systrar samt Katarina, Birgittas dotter.
† 1461.
LX. Laurentius Haqvonsson, borgmästare i Vesterås. Munk 1419.
Skänkte till klostret vid sin invigning 8 skeppund koppar och ett d}^rbart
vigvattenskärl. Åtföljde 1430 generalkonfessorn Gervinus (LXIII) till Rom, samt
reste åtskilliga gånger till Finland, der han slutligen afled 1451.
LXI. Johannes Bernardi från Kalmar. Munk 1420. Reste 1426 till
Marienwolds kloster, samt åtskilliga gånger till Finland. † derstädes 1445.
Berömd predikant.
LXII. Ingolphus, lekman. Munk 1420. Skicklig arkitekt. Ihjälslagen
af en bjelke vid reparation af klostrets tak 1422.
LXIII. Gervinus Petri, kanik i Linköping och baccalaureus in jure.
Reste 1426 (jemte LXI) till Marienwolds kloster, för att återställa endrägten
derstädes och öfvervara ett generalkapitel; éfter återkomsten derifrån samma
ar, valdes han till generalkonfessorn i hvilken egenskap han, enligt general-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
