Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klostret i Vadstena. Historiskt utkast af C. Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
C. SILFVERSTOLPE.
28*
Benkta Gunnarsdotter. Abbed. 1422—1446.l)
Vid midsommartiden 1422 mottogo konventen i Vadstena en
påflig befallning, som väckte mycken oro. Martinus V hade sina
skäl hvarföre han icke längre ville tillåta att de s. k.
dubbelklostren fortforo att inom sina murar hysa tvenne konvent. Dels
motverkade nemligen detta i betydlig grad ordens tillväxt, emedan
personer, som gerna ville bidraga till birgittinerordens
utbredande, nödgades derifrån afstå på grund af de stora kostnader,
som voro oskiljaktiga från ett dubbelklosters anläggande, dels
antyddes faran af att nunnor och munkar bodde hvarandra så
nära. Klosterfolket i Vadstena skyndade sig att genom
erkebiskopen i Upsala underrätta konung Erik och hans gemål om detta
oroande påbud, och anhöll om deras bemedling hos påfven. De
afsände med anledning häraf dekanen i Strengnäs Nicolaus
Råg-valdi till Rom. En sådan beskickning var naturligtvis förenad
med dryga utgifter, men konungaparets, företrädesvis drottningens,
kärlek och omtanke för sina systrar och bröder i Vadstena skydde
inga uppoffringar. Martinus gaf med sig. Han utfärdade en ny
bulla, hvari han medgaf att birgittinerklostren, såsom hittills, finge
omfatta tvenne konvent. Sålunda voro de hotande åskmolnen
förjagade, och säkerheten för framtiden betryggades 10 år sednare af
Eugenius IV, som bekräftade ordens rätt att anlägga och bebo
dubbelkloster, dertill föranledd af nödvändigheten för nunnorna
att hafva presterligt biträde vid gudstjensterna. Han ansåg att
Förf. har icke funnit Benkta Gunnarsdotter omnämnd såsom abbedissa
sednare än d. 20 April 1446 — och icke hennes efterträdarinna tidigare än d.
6 Juni 1449; mellan dessa tidsgränser infalla sålunda den förras afgång och
clen sednares val.
Bland munkar och nunnor, som under denna abbedissas tid ingingo i
klostret, nämnas:
Munkar:
LXYI. Johannes Borqvardi. Munk 1428. Uppsatte de privilegier, som
framlades inför konung Christoffer, då han besökte klostret 1442. Valdes till
generalkonfessor 1443; afsade sig embetet följande år. Företog många resor i
klostrets ärenden. † i Finland 1447.
LX1X. Suno, lekman. Invigningsåret okändt. Förskaffade sig
frilös-ningsbref af påfvens pænitentiarius, och utgick ur klostret 1434, blef återförd
och undergick penitens, men frilöstes af påfven från orden och bortgick
nattetid samt blef upptagen i Skeninge kloster.
LXXI. Magnus Unnonis; magister artium & baccalaureus sacræ theo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
