- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Första delen /
33

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klostret i Vadstena. Historiskt utkast af C. Silfverstolpe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25 JKLOSTRET I VADSTENA.

33

för sin gemål Filippa, »som sig troget och ärligt beviste allt intill
sin död». Till att förhöja denna gudstjenst anstäldes derjemte 10
klerker, som på sina kåpor skulle bära »rikets banér», ett rödt
kors i gult fält.

Emot slutet af abbedissan Benktas styrelsetid utfärdade konung
Christoffer en befallning att, alldenstund han förnummit antalet af
borgmästare och rådmän i Vadstena vara så stort att menigheten
deraf betungades, desse hädanefter icke skulle vara flere än 4
borgmästare och 8 rådmän, af hvilka hälften skulle »sitta»
hvartannat år. Två af borgerskapet skulle bistå dem vid den årliga
skatte-uppbörden och sedermera aflägga räkenskap för abbedissan.
Denna sednare skulle bestämma hvilka af rådet nu sålunda borde
utträda, och böter ålades en hvar, som visade dem någon
sid-vördnad.

Det gifves ingen anledning att tro det klostren ännu förlorat
något af allmänhetens vördnad. Tvertom visa de under hela
1500-talet ymniga tillflödena af gåfvor och testamenten att den fromma
kärleken hölls brinnande. Vid pass 600 gårdar hade viel derma
tid kommit i Vadstena klosters ego. Dock kunde det gifvas
förhållanden då de af tidens gäsning oroade sinnena icke drogo i
betänkande att störa lugnet inom klostrens murar. Det hjelpte
icke alltid att de andlige förenade sina hotelser och till och med
anförtrodde den förkrossande bannstrålen i generaikonfessorns hand.
De verldsliges embetsmän ocli fogdar rufvade på klostrets skatter
och läto sig icke varna. Derom vittna de upprepade klagomålen
från abbedissan och konventen. Klosterfolket led väl icke
personligen häraf, ty så hade klostrets välmåga tilltagit att både humla
och salt der funnos i öfverflöd, men landtbönderne pressades så
mycket hårdare af de ogerningsmännen fogdarne. Också kunde
klostrets vigda rum icke erbjuda dem någon fristad. Efter att
hafva rågat måttet af våldsbragder, hade Jösse Eriksson 1436
erhållit lejdbref till Vadstena, i hopp om att der kunna finna skydd
mot den hotande hämnden. Aska härads bönder vågade dock
bryta kyrkans frid, trängde in i de till nunnekonventet hörande
bygnaderna och lyssnade icke till varningsropen att ej kränka
klostrets privilegier. De funno fogden gömd i ombudsmannens
egna rum och släpade honom vid fötterna utför alla trappor, bundo

IT i st. Bibliotek. I.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:01:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/1/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free