Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klostret i Vadstena. Historiskt utkast af C. Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
JKLOSTRET I VADSTENA.
39
rättigheterna till klostret. Då staden brann, befriades borgarne
under tre års tid från denna skatt, men derefter upptogs den ånyo,
och konung Christoffer stadfästade alla föregående regenters
privilegier. På klostrets begäran bekräftade äfven konung Karl 1450
klostrets rättigheter, hvilket så mycket lättare kunde ske, som
borgarnes välmåga på sednare tiden hade betydligt vuxit.
Tilltagande sjuklighet hindrade Katarina Benktsdotter att
längre förestå abbedissans mödosamma kall. Hon nedlade detta
d. 20 Sept. 1456 och till hennes efterträdarinna valdes Cecilia
Petersdotter, som dock på inga vilkor kunde förmås att mottaga
förtroendet, utan höll sig under flera timmars tid gömd i en vrå i
en af klosterbyggnaderna. Man måste sålunda skrida till ett nytt
val och detta föll på Katarina Ulfsdotter, men mötte motstånd
hos konfessorn, som sade henne vara alltför gammal för att bekläda
denna plats. Haii gaf dock omsider vika för den allmänna önskan.
Redan följande år insåg hon sjelf att konfessorns betänklighet var
grundad och öfverlemnade embetet till Ingeborg Gerhardsdotter,
som sålunda för andra gången fick mottaga det.
Ett nytt altare invigdes 1459 åt Birgitta af biskopen i
Vesterås, den ofvan omtalde Olavus Gunnari, och smyckades med en
tafla, som kostat 600 lübska mark.
Konung Christiern besökte klostret åtskilliga gånger, dock
icke uteslutande för att betyga det sin vördnad. Hans vacklande
thron måste stödjas af talrika knektar. Hela folket måste gifva
sin tribut, och’ de penningar konung Erik gifvit till underhåll af
ett prestgille, som borde förrätta den af honom instiftade
gudstjensten i Vadstena sockenkyrka, ansåg konung Christiern kunna
tillsvidare bättre användas. Enligt det utfärdade skuldbrefvet
erkände han sig hafva af klostret uppburit 8o8i/21) nobler, mot
förbindelse att bekosta gudstjenstens underhåll och att inom 4 år
betala till klostret 150 mark. På det att denna skuld måtte sä fort
som möjligt afbetalas, anslog han dertill skatten af Arboga stad.
Konungens kända penningebehof gaf hans motståndare anledning
att utsprida ett rykte om att han ämnade utkräfva en ännu
drygare skatt än hittills. Derföre meddelade riddaren Svarte Ake
Jönsson 1464 klostret ett bref, hvari konungen förklarar för
»abboter, prelater, friborne och frälse män m. fl. i Östergötland»), att
’) Diariet säger 900 nobler och 9 svåra eng. nobler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
