- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Första delen /
44

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klostret i Vadstena. Historiskt utkast af C. Silfverstolpe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44

C. SILFVERSTOLPE.

28*

mottog abbedissan i Vadstena ett bref från biskop Johannes
Mar-vardi i Skara, der clet bl. a. heter: »Mågen I veta, besynnerligen
goda vän, att vi skola utsända vårt bud om perlor, och låten
kräfva Matts Brask på de två skedar vi i god tro öfverlemnat till
honom, äfvensom de två små bilderna. Då kaliskinnen1) komma
hem, då skola vi ej förgäta eder. Angående vårt sekret mån I veta
för sant att vi sända det till Stockholm till herredagen, såsom de
gode herrar oss tillskrifvit att vi skola antingen sända dit vårt
sekret eller ock sjelfve dit komma. Dermed befalle vi eder Gudi
och sancta Birgitta. Bedjen för oss.»

I slutet af Augusti samma år, sålunda icke långt före det
afgörande slaget på Brunkeberg, skref erkebiskop Jacob Ulfsson till
Vadstena kloster om underhandlingarna i och för Katarinas
kanonisa-tion, och tillade derefter: »Item mågen I veta om den [herre]dag nu
är beramad till s:ti Egiclii clag i Stockholm etc, ... att vi allestädes
hafva utsändt våra bref, lockandes allmogen till någon gudlighet,
på det Gud för sin mildhets och deras innerliga böns skuld, ville
värdigas unna oss frid, och lisa oss af denna jämmerliga
blodstör-telse, som nu varit hafver. Så bedja vi eder kärligen och förmana
för Guds skuld, att I viljen troligen tillhjelpa att bedja om frid,
så att detta bedröfliga örlig måtte varda stilladt^ och att I viljen
låta hålla på förenämnda s:ti Egidii dag högtidliga messor till
Sveriges skyddshelgon med processioner omkring kyrkogården, och
litanior, och viljen kunnigt göra för allmogen att man må fasta
dagen tillförene och sedan höra mässan, och att den, som ej vill
fasta, må göra andra goda gerningar i allmosor eller annat, som
Gudi täckt är, bevisandes eder härutinnan såsom I sjelfve märken
att det den heliga allmänneliga kyrkan, det fattiga riket ocli oss
alla makt uppå ligger...» — Han slutar brefvet med löfte att, om
klostret sände sina bud till den beramade herredagen, skalle han
och alla biskoparne taga deras ärende i öfvervägande. Det var
derföre biskopen i -Skara ansåg nödigt att lugna klosterfolket med
underrättelsen att om han ock icke kunde personligen infinna sig
i Stockholm, skulle han i alla händelser ditsända sitt sekret.
Tidens sed, som icke frågade efter namnunderskrifter på ens de

Biskoparne i Skara hade länge erhållit af presterskapet i Vermland en
ärlig >kalfskinnsskatt», för att fylla behofvet af pergament. Under krigstiden
försummades utgörandet af denna skatt, men 1470 började biskop Johannes
ånyo utkräfva den. Äfven i andra stift utgjordes en dylik skatt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:01:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/1/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free