Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klostret i Vadstena. Historiskt utkast af C. Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
C. SILFVERSTOLPE.
28*
utskickade, men tillfångatogos på sjön af danskarne och höllos
fångne på Gotland till dess konung Hans gaf dem löse, med
tillsägelse att de ej skulle få resa till Rom. Peter Månsson begaf
sig dock snart i väg, åtföljd af Peter Ingemarsson, och vid sin
ankomst till Rom fann han nyssnämnde Bartoldus såsom husets
innehafvare. Denne man var född i Hildesheim, och bekymrade
sig föga om Vadstena klosters fördelar. Han hade åsamkat
klostret stor skuld, till hvars betalande Peter öfverlemnade till
honom 130 dukater i guld, men dessa penningar använde han i
stället till att förvärfva sig bullor af påfven, genom hvilka
besittningen af huset blef honom ytterligare tillförsäkrad. Peter
Månsson anstälde då en rättegång emot honom. Nöden tvingade dock
snart vadstenamunkarne att söka åstadkomma en förlikning, för
att undgå tvist med kardinalerne, som stält sig på Bartoldi
sida-Peter Månsson förmådde honom att mot en gåfva af 30 gyllen
afstå från sina sjelftagna anspråk och återvända till sin fädernestad.
Men nya sorger förorsakades Peter Månsson snart af hans egne
landsmän. En kanik ifrån Linköping, Johannes Magni, gjorde
gemensam sak med husets fiender, och bemötte sålunda med otack
all den omsorg Vadstena kloster ådagalagt för pilgrimer från
norden l), genom att till Birgittas hus sända penningar, böcker och
prydnader. Man må ursäkta Peter Månsson om han fann vistelsen
i Rom mindre angenäm. Han hade dock föresatt sig att der taga
doktorsgraden, och i sina hemsända bref säger han att han ville
»tåligt lida den onda tiden, i förhoppning om att glädje skulle
följa efter tårar, och solsken efter mulen himmel». En kraftig
vilja fordrades för att bära den nöd och bekymmer, som voro
förenade med en så lång vistelse i Rom. Under sex års tid hade
han ännu icke varit i tillfälle att förskaffa sig nya kläder,
hvarföre ock hans följeslagare Petrus Ingemari halft skämtsamt säger l
»visade vi oss på en åker eller i en trädgård, skulle alla foglar
rädas och flyga bort». — Efter ytterligare några års förlopp
började dock utsigterna ljusna. Då han 1515 skref till klostret —
han hade då icke på 9 månader haft någon underrättelse derifrån
— andades han synbarligen lättare. Det är ifrån denna tid han
börjar delgifva de hemmavarande underrättelse om det allmänna
o
*) Ar 1512 besöktes huset af 18 svenskar och 12 danskar, hvilka bodde
der, somlige 2 månader, andre mindre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
