Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klostret i Vadstena. Historiskt utkast af C. Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
C. SILFVERSTOLPE. 54
28*
gamla handlingarna. Häri framlyser ock ett drag af klosterfolkets
erkända skönhetssinne. Många örtaböcker som skrifvits i detta
och andra kloster äro ännu bevarade, och hvem igenkänner icke
i mången blommas namn ett minne af den religiösa tendens, som
munkarne utbredde öfver hvarje vetenskap? Den som i våra
dagar besöker de grönskande kullar, hvilka omgifva och på några
ställen äfven betäcka de gamla klosterruinerna, finner ofta nog
dem öfvergjutna af en mängd små doftande blomster, stundom af
utländsk börd, som tala till oss om de forna klosterträdgårdarnes
yppighet och prakt. Ar 1506 funno munkarne i Vadstena nödigt
att utvidga sin trädgård emellan klostrets och stadens kyrkogårdar,
och synas dervid hafva kommit i delo med nunnorna. Förlikning
lär dock snart hafva slutits, att döma af det bidrag af 100 mark
till omkostnaderna, som abbedissan Anna beviljade. Detta arbete
var förenadt med stora svårigheter, emedan åtskilliga byggnader
voro uppförda der på platsen, hvaribland äfven det hus, som
beboddes af de fattiga (begginer-) qvinnorna. Dessa bortdrefvos af
munkarne såsom en förderflig sekt, och till de efterkommande stäldes
en uppmaning att, »såvida de ville undvika sina själars förderf, aldrig
vidare tåla denna sekt i sin närhet». I den tegelmur, hvarmed
trädgården omgafs, funnos hvalf och inmurade säten, tätt invid
hvarandra, »der man kunde sitta och fröjda sig åt det rika
blom-sterdoftet och lyssna till den förnöjeliga fogelsången».
Från Vadstena kloster utgick äfven en vetenskapsman, hvars
rykte bibehållit sig in i sednare tider. Det var astronomen Petrus
(CXL) hvilken förfärdigade det konstrika urverk, som uppsattes i
Upsala domkyrka och som visade icke blott dagar och timmar,
utan äfven månans af- och tilltagande, alla planeters rörelser samt
de olika timmar under hvilka hvarje planet, enligt astrologernes
mening, ansågs regera. Detta ur stod sedermera länge
undan-gömdt bakom altaret i kyrkan, emedan ingen urmakare tilltrodde
sig att kunna sätta det i gång. Slutligen företog sig Polhem urets
reparation, och var dermed sysselsatt under tyå års tid, hvarefter
det var i gång till dess det förstördes genom branden 1702.
Klingenstjernas yttrande i sitt minnesstal öfver Polhem, i k. Vet.
Akademien 1753, att samme Peter äfven tillverkat det ryktbara uret i Strasburgs
domk3rrka, grundar sig på ett misstag. Detta är nemligen utfördt af Conrad
Dasypodius, och förvexlingen liar måhända uppkommit deraf att samma
tillnamn finnes tillagdt munken från Vadstena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
