Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Konung Johan III:s Bygnads- och Befästningsföretag. II. Bref ur Riks-Registraturet 1568—1592. Meddelade af V. Granlund. (Slutet)
- Tillägg
- Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
schall der på fordre och drijffwe. Datum Stocholm thenn 14 Februarij, Anno 79.
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
[Riks-Registraturet 1579,[1] fol. 38.]
*
[1] För öfriga k. bref rörande bygnadsarbetena i Upsala torde en kort
redogörelse vara tillräcklig:
Den 30 Oct. 1568 erhöll fogden »på Upsala gård» Erik Henriksson
fullmakt att fordra virke och andra nödiga materialier samt dagsverken till
Upsala slotts bygnad af närmast omkring Upsala liggande härader. Konungen
ville hafva alla de påbegynda våningarna med det allra första färdiga. Huru
detta blef efterkommet visa Registraturen för följande åren. — Samme Erik
Henriksson befriades genom k. br. den 4 Sept. 1571 på egen begäran ifrån
befallningen öfver Upsala gård, men erhöll fullmakt på befallningen öfver
bygnadsarbetena på slottet. En bygmästare, m:r Ludvich, som s. å. erhållit
uppdrag »att achte på bygningen» vid Upsala slott, förlorade dock snart det
honom anslagna underhåll, enär han, enligt k. br. till ståthållarne i Stockholm
och till Anders Målare den 26 Oct., icke en enda gång sedan dess varit i
Upsala. Enligt br. af samma dag till Anders Målare skulle m:r Ludvich få
behålla samma underhåll, så vida han med första förfogade sig till Upsala och
flitigare än hittills bestälde om bygnaden. Den 29 Dec. 1572 uppdrogs inseendet
öfver slottsbygnaden åt Melcher Jönsson, hvilken dock ej fick intränga i
bygmästaren Franc. Phars embete. Af beställningsregistren för 1572 och 1577
erhåller man uppgift såväl om nämnde bygmästares, som vissa andra vid
bygnadsarbetena i Upsala anstälda personers aflöning. Franc. Phar eller Paar
upptages till en lön af 3,200 [skålpund] i penningar, 1 äreklädning, 1 hofklädning,
1 läst 6 pund spannemål, 12 pund humle, 2 oxar, 6 svin, 12 får, 1 t:a smör
och utfodring för 2 hästar, samt för två tjenare 20 alnar kläde. (I 1577 års
register beräknas den tillsammans till 568 1/2 daler, hvaraf 320 i reda
penningar, och dessutom foder till 2 hästar och 132 sommarlass hö.) Koppar- och
blytäckaren Per Jakobsson derstädes hade 1572, enligt samma register, i lön
200 [Skålpund], 8 alnar kläde, 8 pund spannemål och 4 lispund humle.
Föreståndaren för domkyrkobygnaden, Erik Henriksson, fick årligen 200 mark i penningar,
12 alnar kläde, 2 läster spannemål, utspisning för 4 personer samt utfodring
för 2 klippare. Beställningen för Vrbanus Snidkere utgjorde: 500 mark i
penningar, 16 pund spannemål, 2 klädningar, 8 lisp. humle, 1 t:a smör, 3 lisp.
ost, 2 oxar, 4 får, 4 svin, 1 t:a salt, 4 t:r salt fisk, 1 skepp. torr fisk samt
utfodring till 2 klippare. (I 1577 års Beställningsregister beräknas hans lön till
1931/2 daler, persedlar inberäknade.) Jeronimus Renner Snidker erhöll deremot
endast 200 mark i penningar, 1 hofklädning, 8 pund spannemål, 4 lisp. humle, 1/2
t:a salt, 1/2 t:a smör, 1 oxe, 2 får, 2 svin, 2 t:r salt fisk, 8 lisp. torr fisk. Mårten
Marcusson Snidkere fick något mindre. Herman Robbel eller Rebell, svarfvare,
erhöll 400 mark i penningar, 1 läst spannemål, 6 lisp. humle och 1 klädning.
Lucas Stenhuggares aflöning utgjorde: 800 mark i penningar, 1 läst spannemål,
6 lisp. humle och 12 alnar kläde. Murmästaren Christopher Reinier erhöll årligen:
300 mark i penningar, 8 alnar kläde, 6 pund spannemål och 4 lisp. humle.
Antonius Primus, bildsnidare i Upsala, fick, enligt 1577 års register, 89 daler
och fri kost. — Den 20 Maji 1572 skänker konungen (br. till ståthåll. på
Stockholm) till Upsala domkyrkas reparation så mycket bräder, som kan
erhållas från Elfkarleby och Gefle, likasom annat virke, som konungen låtit
hugga vid kusten och som var ämnadt till utskeppning, I br. till erkebiskop
Lars den 13 Junii s. å. tillåtes denne att af klerkeriet i stiftet fordra en hjelp
till domkyrkobygnaden, och skulle dessutom presterne från predikstolarne
uppmana menige man att bidraga till detta christliga verk. — Den 16 Oct. 1573
anbefallas »några» fogdar i Upland att af hvarje fögderi utse tio unga ogifta
karlar, som ej hafva hemman, och skicka dem till Upsala slott att der arbeta
för lön och kost. Arbetet hade ofta blifvit tillbakasatt derigenom att de som
skulle utgöra dagsverken till slottet kommo för sent eller alldeles uteblefvo.
(Concept.) Den 13 Nov. s. å. tillåter konungen bygmästaren vid Upsala Fr.
Phar att vid frimarknaderna i köpstäderna uppköpa alla oförbudna skinnvaror.
(Conc.) — Den 6 Mars 1574 skrifver konungen till Melcher Jönsson bl. a., att
han från Finland och Helsingland låtit förskrifva 60 timmermän, af hvilka
nödigt antal skulle sändas till Upsala, likasom 12 gode svenske murmästare,
hvilket antal, jemte de tyske der förut befintlige, borde vara tillräckligt, samt
slutligen att de utländske arbetarne borde erhålla sin vederbörliga lön. Den
22 Maji s. å. anbefalles densamme att låta nedrifva en af de gamla
bygnaderna på Upsala gård och uppsätta den öfver källaren i trädgården, äfvensom
att låta täcka den stora källaren utanför slottet. Den 5 Oct. s. å. intygar
konungen att tvenne namngifna män från Dagö vid Upsala levererat en
qvantitet kalk, och anbefallas ståthållarne på Stockholm att betala kalken med 5
mark ortiger för hvarje tunna. (Conc.) Befallningen upprepas i ett nytt bref
af den 8 Oct. (Conc.) Den 10 Oct. s. å. erhåller snickaren vid Upsala slott,
Urban Schulttz, konungens förläningsbref på Ekeby kronoqvarn i Gamla
Upsala socken på behaglig tid, fri från alla utskylder, men med afkortning i sin
forna lön, motsvarande räntan, eller 8 pund mjöl. (Concept.) Den 6 Dec. s. å.
anbefalles fogden Peer Larsson att utom andra nödiga bygnadspartzeler till
Upsala domkyrka förskaffa så mycket virke, som behöfdes till tre torn. — Den
23 Junii 1576 anbefallas tvenne fogdar att låta bryta kalksten och den jemte
andra bygnadsmaterialier till Upsala framskaffa. Enligt br. den 21 Maji s. å.
skulle af Lagunda härad fordras till Upsala slotts bygnad tre hjelpedagsverken
af hvar bonde. Bref härom afgick äfven till hertig Magnus af Sachsen, till
hvars gemål häradet var förlänt. — I ett bref till Lasse Helgesson den 8
Maji 1577 klagar konungen öfver att mycket blifvit försummadt med
bygnaden både vid Upsala slott och domkyrka, och vill han ändtligen hafva de
våningar på slottet, i hvilka han skall vistas, snart färdiga. Taket på
domkyrkan skulle äfven repareras. — Den 8 April 1578 erhöllo Erik Henriksson och
Melcher Jönsson i Upsala befallning att med all flit låta reparera Spetalskyrkan
i Upsala och de andra våningar, som kunna vara förfallna i spetalet. — Den
1 Febr. 1580 befaller konungen fogden Oluff Larsson att låta för Upsala
slottsbygnads räkning i sitt fögderi uppsätta två sågqvarnar, en vid Tierp och en
vid Dannemora, samt att hvar »man» i häradet till en af qvarnarne skulle
framföra tre stockar, och slutligen att »hwarie Fyre Bönder» skulle hugga och
till häradsgränsen forsla en bjelke med storlek som af bygmästaren i Upsala
föreskrifves, allt bestämdt för samma bygnad. Enligt k. br. till Matz
Månsson i Upsala, dat. den 22 Mars s. å., pålade konungen bönderne i Upsala län
en gärd af hästar, af hvilka hvarje 60 skattebönder eller 90 kronobönder skulle
utgöra en till bygnadsarbetena vid Upsala slott. För öfrigt anordnas
ytterligare dagsverken till samma slottsbygnad. — 1583, den 10 Jan., lemnas åt
N. N. och N. N. fullmakt till tre fögderier i Upsala län att utfordra förut
föreskrifvet antal timmer och stockar till Upsala slotts och domkyrkas bygnad,
samt att utmärka dertill lämpliga trän. S. å. den 30 Mars bestämmes, genom
bref till Matz Månsson, bl. a. att redogörelse för fortgången af bygnadsarbetet
på slottet skall lemnas konungen hvarje månad, samt att af konungens
kammartjenare turvis en skall vara der tillstädes för att öfvervaka detsamma.
S. å. den 10 Junii erhålla några fogdar i länet uppdrag att förmå bönderne
till att göra två eller flere dagsverken till slottsbygnaden emot 2 öre
penningar om dagen. Den 17 s. m. förebrår konungen Matz Månsson att arbetet ej
efter önskan gått framåt, och hotar med sin onåd om ytterligare försummelse
förnimmes. Den 3 Aug. erhåller samme man befallning att så låta tillpynta
taket på Upsala slott, att ej någon eldsvåda deraf bör kunna befaras, samt att
lägga bräder öfver de öfversta bjelkarne. Sten skulle sedermera derpå läggas.
Konungen ämnade tillbringa vintern derstädes. Den 3 Sept. s. å. underrättas
samme Matz Månsson att stenhuggaren Arenth Palardin erhållit uppdrag att
uthugga en inskrift på konung Göstafs grafvård i Upsala, samt att utföra
åtskilligt annat arbete. Matz Månsson beordras tillika att skicka ett parti
»Anstrach» till Drottningholm. Fogden Lars Hansson erhöll den 13 Oct. s. å.
befallning att låta på nytt tillsmida en jernstång, som varit uppsatt på den
nedblåsta spetsen på Upsala domkyrka, samt från Österby bruk leverera 5
skepp, stångjern och från Olands härad förskaffa nödiga stockar och spiror till
samma spets. — Enligt en uppgift bland handlingar rörande sv. kyrkan m. m.
1560—1600 i Riks-Archivet hade från början af 1574 till 1584 användts till
Upsala domkyrkas täckning 362 skepp. takkoppar och 40 skepp. takbly.
Ytterligare behöfdes då 400 skepp. — Den 7 Febr. 1587 erhöll Phil. Kern ånyo
ordres rörande det nya hospital i Upsala, som konungen ämnade bygga på den
plats, der klostret förut stått. — I ett bref från domkyrkans syssloman Måns
Jönsson i Julii 1588 till någon onämnd som kallas »Eders Herlighet» frågas
huru körslor för domkyrkans räkning till vintern skola bekommas, huru
dagsverken skola erhållas af staden till att upprätta kyrkogårdsmuren, som är
nedfallen, hvarjemte berättas att den 10 Julii nedföll ett stycke af sträckmuren
öfver sakristian. — Genom ett bref från konungen till Nils Hansson och
secreteraren Oluf Suerkelson den 7 Jan. 1588, erfar man att arbetsfolket vid
Upsala ledo stor nöd — såsom äfven synes varit fallet med arbetarne på flera
andra ställen — och konungen måste godkänna Ol. Sv:s åtgärd att af
fogdarne för lindrande häraf upptaga 300 daler, hvarjemte han anvisar ett par
andra hjelpkällor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 07:01:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/histbib/2/0238.html
