Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handlingar rörande söndringen mellan Hertig Carl och Rådsherrarne 1594—1600, samlade och ordnade af E. W. Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
;25
om hertig carl och rådsherrarne.
271
Partt kan skee haffue laghlige och skälige Insagor. Derföre hafue
wij E. K. M:tt dette i een hast vnderdånligen icke weled förholle,
på ded E. K. M:tt til förschreffne tidh sitt Nådige betänckiende
antingen medh budh eller schriffuelse kan allom förstå lathe1),
doch må E. K. M:tt sig der på försäkre att wij för wåre fåå och
ringe Personer görendes wärde så myged oss kan ståå
tillgören-des hafue wår Eed och troheets plichtt i tilbörlig achtt efter som
wij lofued och swored hafue, Tuifle och intz att de sampttlige
Stender decl samme görendes wärde. Dette haffue E. K. M:tt wij
vdj een vnderdånigh trogen wällmening effter skyldigh Plicht icke
kunnedt förholle. Befale E. K. M:tt medh sampt wår Nådigste
Fru och drottning och begges E. M:tz lijffzarffwinger Ghidh den
Alzmechtigste. [Conc. bl. Acta hist.]
Hertig Carls beslut att sammankalla ständerna hade tidigt
mognat hos honom2). Att kunna göra denna plan om intet eller
åtminstone så länge som möjligt förhindra cless verkställighet
spåras deremot från första början såsom rådsherrarnes förnämsta mål.
Vid sidan deraf framstår derför så mycket mera hertig Carls
själsstyrka, att trots alla de hinder, som stodo i hans väg,
oafbrutet fullfölja det mål han föresatt sig: fäderneslandets räddning
un cl an anarkiens olyckor.
Vi anföra här några utdrag af hertigens utlåtelser redan
åtskilliga månader före ifrågavarande riksmöte, för att visa huru
mycket hans och rådsherrarnes vägar redan nu gingo i sär; så
låter han följande skrifvelse afgå till rådet d. 13 Juli 1595:
9. Effter H. F. N. för någre wekor förledne hafwer genom
sin schrifwelsse lathitt kalle the godhe Herrer i Rijksens ßådh
tilsammen hitt till Stokholm, att berådslå om Rijksens nödige
saaker, och fördenskuldh förmodett, att the lenge seden skulle
hafwe kommitt tilstädes, såsom H. F. N. och hade förmodett, att
the sielfmante, betänckiendes theres Kall och Embethe och
Rijksens högnödige lägenheet skulle thett hafwe giordt, derföre H. F. N.
och hafwer seden öpett watn blef, förhollitt sigh widh Grijpzholm,
Således en uppmaning att afgifva en offentlig protest i afseende på
de misshagliga punkter, som vid mötet skulle förekomma.
2) Redan före konungens afresa i Juli 1594, medan denne ännu med sin
flotta låg i Elfsnabben, framkastar hertigen i en skrifvelse till honom från
Nyköping af d. 26 Juli denna tanke, i fall han icke ville godkänna det förslag
till regeringsordning, som hertigen samtidigt till honom öfversände: »huar
E. K. M. icke synes låthe bliftue der wid, då stelle wij dett till meninge
Rik-zens stennder alf huem och huruledes the vdi E. K. M. frånware wele
regerade ware, wij för wår Personn wele altid finnas E. K. M. en trogenn
Faderbroder» etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
