Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handlingar rörande söndringen mellan Hertig Carl och Rådsherrarne 1594—1600, samlade och ordnade af E. W. Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
e. w. bergman.
10
tighet ; redan inom en månad efter sin afsägelse förklarade
hertigen sig återtaga regeringen och hänsköt med detsamma de
frågor, som vid rådsbordet icke kunnat afgöras, till
ständerforsam-lingens forum, och härmed var sista skuggan af rådets regering
förbi.
Rådsherrarnes brefvexling sinsemellan afspeglar den oro och
rådvillhet, som nu bemägtigade sig dem. Hotande rykten spredos
ock i landet och ökade deras farhågor. Så skrifver t. ex. Axel
Bielke den 5 Jan. 1597 till sin svärfader Hogenskild:
35. — K. h. far kär jagh hade well myket att skriffwe men
jagh tör intet talle. Nils Nilssånn berettede vti sanningh att han
hade förnummet aff Förstens egne hoffionkere Jöran Claussån
och aff Mån Kruse att wij skulle få gester hitt i östergöttland i
winter de som åss icke skulle welbehage huilket han begerecle
att jagh skulle låte min F. förnimme, k. F. mer tör jagh intet
skriffue men farliget tall wanker alle stedz och tycker migh det
ber fast öffuer ens mz dett snack Olaus Slätte hade i wåras i
Wadstena, gudh alzmectigh ware wårt Beskermm och bewara åss
ifrå altt ont. [Orig. bl. Acta hisL]
Thure Bielke till Hogenskild och Sten Banér dat. Åkerö d.
14 Jan.:
36. — Edle welborne k. brödre, nest ali lycksam welmågens
önsken och serdeles till thetta nyss ingongne åhr, hwilket Gudh
låte wara åss och wårt k. Federnes Rjke mera hugneliget och
nyttigt, änn åmstendigheterne och en part menischiors åpsåt låte
segh ansee, kan jagh oförmelt icke låte, megh medhföliende wåre
medhbrödres bref ifrån Stokholm nu bekommet hafua, sosom och
hwadh thenna brefwisare muntligh hafuer wist widare till att
be-retta, ter af jagh förnimmer, att lika såm megh för någre dagar
sedan i Förstens bref ett af the trychte Mandaten åm Arboga
herredagh, ther åm jagh b. då strax tillschref, blef tillsänt och
desförutan icke en bokstaf schrefuen inn i brefueth, så är och
sammaledes wåre medhbrödre i Vpland wederfareth, therpå jagh
icke weht åm the nu fullkommeligen laga segh till wegh till att
komma till samma möte, will ocli inteth twifle, att eder och mine
b. i lika måtte sådana bref wäl äre tillhanda kombne, På hwilke
megh kärt wore till att wete, åm i någet schriftliget swara wele
heller eij, För min deel hafuer jagh megh änn på sådana swahr
inteth betencht, medh mindre så wore jagh förnumme bröderne
wore dess fullkommeligen till sinnes, så kunne jagh och weta att
rätta mina sakar ter efter, förr tror jagh neppeligen teth skeer.
Men efter jagh är till sinnes medh thet förste och innan få dagar
(nest Gudz hielp) att besökie eder mine k. brödre, på teth wi
både åm tetta förbe:te och annat mera måge hafua tillfelle att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
