Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handlingar rörande söndringen mellan Hertig Carl och Rådsherrarne 1594—1600, samlade och ordnade af E. W. Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:57
OM HErTIG CARL OCH RÅDSHERRARNE.
319
talande sina egna reflexioner med anledning af denna skrifvelse.
Närmaste anledningen för Sten Banér att meddela sig med
med-bröderna var att delgifva dem sina tankar med afseende på det
föreslagna mötet i Westergötland. Att härutinnan snart bestämma
sig var så mycket vigtigare, som rådsherrarne nu just latt
underrättelse om Arboga mötes beslut och den förpligtelse dem ålåge
att deröfver förklara sig. Sten Banérs skrifvelse är ganska
upplysande för rådsherrarnes tankegång och uppfattning af den
föreliggande frågan och meddelas derför här, ehuru handlingen är illa
åtgången och meningarna här och der clefekta.
50. Käre brödre, Jag bekom i aftons seent eder skriffuelsse
och ter af förnimmer, att bröderne sådane kundskaper bekommed,
thz oss skole bliffue Förstens och tiläuentyrs Stendernes breff
til-sende frå Arboga, innehollendes ohm wi wele gilla heller ogilla
thz ther ähr handled och beslutedh, och min k. Bröders mening
ähr, at efter någre wåre medbrödre ähre i Wästergötlancl fore åth,
såssom och för andre orssaker skull som dog icke nampn giffues,
skulle för oss wara säkrastli att begiffue oss til Wästergötlandh,
teclen man efter tarffuen och trygeligen tör skriffua wåhr mening
ähn ifrå andra platzer och efter h. Arued och h. Carl ähre i
Småland, skulle ten landzänden ware för oss hos ständerna så
mycked mehre mistängt ohm wi begoffue oss elit ned heller til
Calmare, och terföre begäre mine B. härutinnen met rådli, så
ändogh the tuå för:de ähre i Smålandh, och kan synes hos
menigheten giffue mistanker, såssom inthz tuiflendes att på dem inthz
fattas som almogen thz skole inblåssa att [wi göre et] med dem,
så kunde man........thz bleffue förekommedh...........
saker i Wästergiötlancl ähn i Småland endeles besuärligen, men
kan ske att mine brödre haffue i Wästergötlandh te lägenheter
män iag platt inthz, ehuru wäl iag haffuer i Calmare inteclh mehre
ähn i Wästergötlandh, så wil thz dog falla migh både tungt och
besuärligidh att komma dijt, mycked wärre med någod folk på
någon long tijdh att förholla mig ter, hälsth man icke råkas sion,
så bliffue wi och alcleles stängde ifrå Östersiön, och ähr
tilbefruch-tendes, att Småleningerne, synnerlige adelen och krigzfolkecl, som
haffue haft den förhopning, att R. R. om icke alle, dog ju någre
wille komme ned til dem, skole och kunne bliffue tuehugsse och
wi göre oss hos dem förhatede, synes migh förtenskuldh, att ohm
mine brödre wele dragé den för:de wäg att då B:n h. Claus och
jag droge åt Smålandh, ter jag wille haffue hustrun huar iag kan
i behöll, och ryckia så til eder huar möted kan bliffue berammedh,
men att wi skulle alle wahre vthi en landzände synes mig icke
rådeligidh, ändog iag wäl weet, att mine B:e kunne thz bätre
betenkie ähn iag kan skriffue, Jag må bekenna, att thz will falla
mig til alsomstörste besuär ohm iag skulle draga dijt. At wi och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
