- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Andra delen /
324

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handlingar rörande söndringen mellan Hertig Carl och Rådsherrarne 1594—1600, samlade och ordnade af E. W. Bergman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

324

e. w. bergman.

52:

kraft, tills de i lidandet profvade ännu en gång kunde öfver
densamma sprida en återglans af sina egna personliga dygder.

Sedan Erik Sparre lemnat landet, var en väsendtlig länk i
rådsherre-kretsen bruten. Visserligen sökte nu de qvarblifne
rådsherrarne att närmare med sig förena den gamle drotsen
Gyllenstierna, men denne herre var af en alltför svag och opålitlig
karakter för att kunna bilda någon föreningspunkt under så kritiska
förhållanden. Af rådsherrarnes skrifvelser från denna tid se vi
derför huru, sedan det ena stödet efter det andra gått dem ur
händerna, de nu känna sig fullkomligt rådlösa och endast i
konungens snara återkomst finna någon utsigt till räddning. Vi
anföra här några af dessa skrifvelser och börja med Gyllenstiernas,
för att visa huru denne åldrige statsman sökte lotsa sig fram
genom bränningarna. För att fullständigare åskådliggöra hans
politiska ställning, intagas äfven några hans tidigare skrifvelser
ifrån och med tiden för Arboga möte.

Gyllenstierna hade varit en bland de rådsherrar, som i
Stockholm deltagit i rådsregeringen intill dess hertigens beslut att
återtaga styrelsen gjorde denna regering om intet. Han måste således
äfven dela de öfriga rådsherrarnes lott att hastigt begifva sig bort
från hufvudstaden. Efter återkomsten till sitt hem på Fogelvik
afsände han d. 1 Febr. följande skrifvelse till hertigen:

55. Högborne Furste nådige herre — jag kan E. F. N.
härmed ödmiuckeligen icke hafua förhollit at jag för 2 dagar sedan
är med ringa hälsa och stor beswäring kommen hem til mitt, och
ware Gud tackat, at jag vti denne min ålderdom och swraghet
med lifuet är kommen till min stufue bänk, hans Guddomlighet
låge nu med mig såsom honom synes, och täckes skilja mig vid
denne bullersamma och onda världen, den jag nog hafuer försökt
vti min lifstid. Dernäst, nådige herre, effter jag senast i
Stockholm ödmiukeligen lät E. F. N. förstå at jag ytterligare effter E.
F. N. begiäran wille gifua mitt ringa betänkiande E. F. N.
tillkänna om den oordning här är Riket, så och huad rådeligit wille
wara, at taga sig fore om kon. M:t till Sverje och Polen wille
framdeles komma hit til sitt Fädernesarfrike med något
främmande krigsfolck, så wet Gud, nådige herre, at jag bekänner mig
wara dertill för suag vti denna min ålderdom och enslighet at
gifua något fullkomligit rådslag härom tillkänna hälst effter det
kommer menige Riksens Ständer, både högre och nedrige
allmänne-ligen wid och icke mig allena som nu för min swaghet och
ålderdom skull föga kan betänkia huad som uti sådana wiktiga saker
bäst och rådeligast är att företaga, begäre fördenskull ödmiucke-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:01:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/2/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free