- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Andra delen /
339

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handlingar rörande söndringen mellan Hertig Carl och Rådsherrarne 1594—1600, samlade och ordnade af E. W. Bergman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

:57

OM HERTIG CARL OCH RÅDSHERRARNE.

339

anstelle, och åm någen af mine tienare behöfuede brödernes gode
rådh och betenkiende i någre mine ärender nu i min frånwaro,
så göre the wäl och låte segh mine saker till teth bäste wara
befaled. —

Kere broder, jagh bekom och i dagh beskedh ifrån Akeröö,
sådan såm den kann wara, nembligen att fougthen är wredh
högste sträf förbudeth någen ting att lata före hijt, och hade
jagh ther lateth baka någeth schredd både hwete och rogebrödh
till wårt eget behof, teslikest någre t:r swenebrödh, såm jagh
nu storlige behöfuede till denn sorgelige sambqwemen jagh hijt
förmoder, ter af tår han icke sende megh ett stycke änn sedan
mera, så handlas nu medh åss, ther segh thenn högste Gudh
öfuer förbarma, hann werdiges och att göre her en annan vhtgongh
vpå änn såm lijknelsen synes wara, eliest will teth falla tungt och
allt förmöketh beswerliget för man part såm på teth sätteth
blifuer medh huusholleth, patientia skulle man fulle hafua, men
magen will inteth borga, dura vox.

Genom landsflyktens alla besvärligheter, skiljsmessan från
fäderneslandet och dem som för hjertat voro kärast, ökades
rådsherrarnes ovilja mot hertig Carl, enär de ansågo honom ensam
bära skulden för alla deras lidanden. I lians handlingar sågo de
ju ock blott kränkning af lag och rätt; efter deras uppfattning
var han numera blott en våldskräktare, en folkfrihetens
förtram-pare och deras egen sak således fäderneslandets; fria från trycket
af hertigens personliga närhet gifva de också i sina bref luft åt
dessa sina känslor. Så skrifver t. ex. Sten Banér från Warschau
till sin hustru, Ingeborg Tott, d. 11 Nov. 1597:

74. A. k. h. Seden iag mett breff beslutedh och aldeles
försegled hade fek iag wetha, att hertig Carl hade lated vtgå ett
mandaat, att adelen skulle giffue Tiende af deres säte och
auels-gården lijke som bonden, ter af konungen skulle taga tuådelerne
och prästen Tredingen, så efter ted ähr ett nyt träldoms påfundh
och aldrig waredh brukeligidh i wårt Fäderneslandh, ted man
icke heller förnimmer i andre land heller konungeriken wara
anmoded, mycked mindre i bruuk, derföre beder iag kärligen, råder
och förmaner troligen att min h. ted inthz wil utgiffue lathe
oanseendes huem ter vpå fordrer, heller på huad sätt ted begäres
kan, ty sielfuiliendes wele wi icke giffue os vnder hans träldoms
ook, ted pröffues nu huad länge haffuer legedh i hugen, om hans
wälde bleffue större, kan man her af wäl merkia huadh dygd
der ähr inne, Gudh skilie os wäl wedh honom och alle sådane,
som betryck och förfölielse haffue i sinnedh. Såssom iag ohm
någre flere wåhre medbröder i ted andre mett bref förmelt haffuer,
som af den lille skäggen ähre belugne och förolempede, så ähr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:01:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/2/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free