Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigt af den Polska Litteraturen med särskildt afseende på den Svenska Historien. II. Af Xaver Liske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418
xaver liske.
94
Detta lyckades dem verkligen. Det danska och det
karfurstliga sändebudet hade de redan på sin sida, och likaledes vunnos
Leszczynski och Naruszewicz. I den fjerde sessionen, då man i
Juels frånvaro skulle afhandla de danska angelägenheterna,
uppträdde Leszczynski och föreslog, att, då saken vore af sådan vigt
och afgörandet så svårt, borde man öfverlemna detta åt konungen
och riksdagen, men under tiden skulle de holländska sändebuden
ankomma, utan hvilka man ingenting kunde bestämma öfver den
danska saken.
Dertill svarade det kurfurstliga sändebudet, att han rådde att
icke öfverlemna saken »judicio populi» (hvarmed han förstod den
polska riksdagen).
Wojwoden af Posen svarade, att afsigten icke var att
hänskjuta den till folket, utan blott till magnaterna (ad
primarios).
Slutligen biföllo det kejserliga och clet kurfurstliga sändebudet
Leszczynskis mening, hvilken utan tvifvel öfverensstämde med deras
egna hemliga afsigter.
I den sista, sjette sessionen, biträdde äfven det danska
sändebudet förslaget att hänvända sig till det polska hofvet.
Prazmowski, kron-storkansleren, som ifrigt yrkade på att man
måtte utsätta en bestämd termin för den afsedda kongressens
sammanträde och utställa lejdebref för svenskarne, använde alla
möjliga medel för att vinna detta mål, men förgäfves; flertalet
beslöt att förlägga de inledande öfverläggningarna till Warschau
för att der lösa svårigheterna angående de svenska lejdebrefven,
passen för danskarne, den blifvande kongress-orten o. s. v. Då
nu äfven pesten utbrutit i Thorn, så begaf sig strax Kollowrath
till Lowicz, Lisola till riksdagen i Warschau och dit ämnade sig
äfven Danmarks och kurfurstens sändebud.
Detta möte i Thorn, om än afbrutet och förlagdt till annan
ort, var dock icke utan resultat för Polen.
För att påskynda freden och om möjligt bäfva svårigheterna
öfverlemnade de polske kommissarierne skriftligen till det
franska sändebudet (hvarom väl knapt någon af de allierade hade
någon kännedom) följande till svenskarne rigtade fordringar;
1) att så snart som möjligt de svenska, polska m. fl. pass
utvex-lades, — 2) att den svenska fullmakten förändrades i afseende
på de allierade; de polske kommissarierna tillade, att Polen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
