Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af Historiska Skrifter - 1) Maurer: Das Alter des Gesetzsprecher-Amtes in Norwegen. Af C. T. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXVIiI granskningar och anmälningar. 4
ämbetet i Sverige, enär vi derom endast ega spridda och
fragmentariska uppgifter. Valsättet var i Sverige mer demokratiskt än på
Island: »deröfver skola alla bönder råda med Guds hjelp», heter det
i Vestgötalagen. Lagman skulle äfven vara »bondeson», men detta
betyder endast, att han utsågs inom bonde-aristokratien och ej inom
hofaristokratien ; för öfrigt måste han visserligen räknas till
stormännen, såsom inan finner af Snorres berättelse om Thorgny lagman.
Liksom den isländske så skulle äfven den svenske lagmannen på
landstinget *) föredraga lagens innehåll för menigheten — förmodligen
här liksom på Island fördeladt på flere ting; hela det samlade
rättsföredraget utgjorde en »lagsaga» (såsom Vige Spå’s flockar kallades)
och blef med tiden en lagbok, hvarför ock våra landskapslagar i
många stycken — t. ex. ingångs- och slutorden af lagböckerna eller
enskilda delar deraf — påminna om det muntliga föredraget. Här
liksom på Island fick lagmannen stort inflytande äfven på
lagstiftningen och rättsutvecklingen, hvarför han ock i Sverige sades lag
göra och framföra. Men dessutom tillkom det den svenske lagmannen
äfven att skipa lag och fälla dom vid landstinget, vanligen i andra
instans, men stundom äfven i första (Vestm. L. J>ingm. b. 8);
hvarför han ock egde att taga sin del i vissa slags böter. Visserligen
var den svenske så väl som den isländske lagmannen utesluten från
hvarje direkt andel i verkställande makten samt i sin verksamhet
väsentligen inskränkt till den tid, under hvilken landstinget var
samladt, men då han, i olikhet med sin isländske kollega, kunde inkalla
landstinget så ofta han ville, och då han i följd af det demokratiska
valsättet blef den naturlige ledaren för hela menigheten, så erhöll
han härigenom ett ständigt inflytande på landskapets offentliga
angelägenheter äfven i administrativt och politiskt hänseende — ett
inflytande som på ett så drastiskt sätt skildras i Snorres bekanta
berättelse om Thorgny lagman och som äfven i lagen fått ett uttryck
i stadgandet, att vid val af ny konung lagmannen skall den valde
»till konungs döma.»
Hvad beträffar det isländska och det svenska lagmansämbetets
ålder, så är denna endast för det förra med visshet känd: ämbetet
blef här otvifvelaktigt infördt genom Ulfljots lagstiftning, hvarigenom
landets författning först ordnades, omkr. år 930. Om det svenska
lagmansämbetets ålder hafva olika meningar blifvit framstälda; att det
i hvarje fall går tillbaka till slutet af Hednatiden, är på grund af
historiska intyg obestridligt, men för öfrigt hafva åsigterna gått
tämligen vidt ifrån hvarandra, i det att somlige förmenat
lagmansämbetet hafva uppkommit just i slutet af Hednatiden såsom en
motvigt mot det då framträdande storkonungadömet och dess
inflytande på landskapen, andra åter räkna nämnda ämbete till »de funda-
Äfven det isländska namnet på landsting, näml. allting, återfinnes
åtminstone i några Götalandskap; så t. ex. kallades Vestgötarnes ting »Allra
Göta ting;> och Giitarnes ting vid Roma hette Gutn-alting.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
