Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af Historiska Skrifter - 4) Illustrerad Verldshistoria från Äldsta till Nyaste tid. Af Ehd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
illustrerad verldshistoria. i.
XXXIII
•gifva två alldeles olika öfversättningar, derpå hafva vi nyligen sett
ett exempel. Särskildt tvifla vi på lämpligheten af en kronologisk
tabell, sådan som den på s. 13. Förf. har, som bekant, gjort den
egyptiska kronologien till ett hufvudstudium, men hans system är
antaget af ytterst få bland hans medforskare och kan väl aldrig
blifva annat än godtyckligt och konventionelt. I regent!ängderna
finnas ju ännu stora luckor och en förändrad uppställning af
dynastierna måste ju genast förändra det hela, äfven om man kan på
dagen bestämma mången faraos regeringstid. Med detsamma påpeka
vi olämpligheten af att i ett populärt arbete upptaga en så isolerad
specialundersökning som den ofvan omnämnda om den 21:sta
dynastiens regeringstid, under det att man ej har ett ord för sjelfva
händelserna under hela århundraden. Hela stycket förefaller, som
stode det qvar från en efter en större plan anlagd framställning.
Yi hafva redan framställt vår hufvudanmärkning mot afdelningen
»Egypten». Vid sidan af det myckna intressanta, som den för öfrigt
meddelar, hade vi önskat åtskilligt mera utfördt ; om byggnaderna
t. ex., om skriftens utveckling, om nomerna, som hade en så stor
betydelse för Egyptens religion liksom för Egyptens historia, i
synnerhet vid alla hvälfningar i riket, om hela den saitiska dynastien
och de inre förhållandena under de senare tiderna, om hvilket allt
antingen blotta antydningar gifvas eller också intet ord nämnes.
Uppgifterna s. 16 om de äldsta papyrushandskrifterna synas oss vara
något vilseledande; misstaga vi oss ej, lär det väl vara så, att en
medicinsk papyrus från andra dynastien endast finnes i en
uppteckning från långt senare tid, hvilket dock är något annat än hvad
ordalydelsen på anförda ställe gifver anledning att tro. Att förf.
bland de kulturelement, som man först i Egypten ser uppkomma och
der utvecklas, äfven upptager gudsmedvetandet vid sidan af
bokstafsskrift och litteratur förefaller oss egendomligt, och hela undersökningen
s. 15 om samma gudsmedvetandes uppkomst torde knappast här vara
på sin plats, äfven om man för öfrigt kunde instämma i densamma.
— Öfversättningen — vi förmoda att en sådan blifvit gjord från ett
norskt original — är ej mönstergill. Svenskan lemnar på sina
ställen åtskilligt att önska. (Vi hänvisa t. ex., for att ej lemna vårt
omdöme alldeles utan bevis, till åtskilliga uttryck på sid. 15 och 35.)
D:r Hjärne har, hufvudsakligen efter Dunckers, Rawlinsons och
Schräders arbeten, skrifvit de semitiska folkens historia och för så
vidt vi kunna finna, i allmänhet omsorgsfullt återgifvit det vigtigaste
af de nyaste forskningarnes resultat. Vi hafva redan påpekat
lämpligheten af ett annat ordnande utaf några afdelningar ; vi skulle vilja
tillägga ännu ett par saker. Ett är, att förf. älskar en konstlad och
i vår tanke understundom uppstyltad stil med analogier och uttryck
ofta hämtade fjärran ifrån. Vi kunna ej finna att uttryck som dessa:
»de tredskande bönderna» eller »den israelitiska allmogen», såsom de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
