Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af Historiska Skrifter - 5) Monod, Fagniez: Revue Historique. Af —rst—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xXXViiI
granskningar och anmälningar.
42
Fryxell läses: »Elden tändes enligt någras påstående af våda, enligt
andras trovärdigare mening med flit af de först inkomna
(Pappenheim-ska) wallonerne, för att hindra borgerskapet från försvar». Cronholm
är den förste af våra historie!, som egnat denna fråga en utförligare
framställning (6, I, s. 176 o. ff.)l) »Genom hvilka personer och medel»
— säger han — »det lyckades att utkasta gnistorna till den
ödeläggande branden, det förblifver en hemlighet, som aldrig kan
afslöja«». Han håller före att krämare-andan inom den gamla
hansestaden svårligen skulle hafva tillåtit magdeburgarne sjelfva att lemna
sin egendom till rof åt lågorna. Snarare skedde detta på den
be-hjertade kommendantens anstiftan, men »en djup slöja betäcker
anslaget och dess utförande». Dessa ord kunna anses beteckna den
punkt, hvarest denna historiska fråga blifvit stående intill dess prof.
Wittich helt nyligen stfkt drifva den närmare sin lösning. Ämnet
är af vigt. Det gäller att afgöra hvilketdera af de stridande
partierna bör inför historiens domstol förklaras skyldig till denna
ödeläggelse, som Tilly jemförde med Tröjas och Jerusalems. Först sedan
denna fråga är afgjord kommer bedömandet af de motiv, som kunnat
dertill föranleda. Det är naturligt att då en vetenskapsman såsom
prof. W. åt en specialfrågas lösning egnat fleråriga forskningar i olika
länders arkiv2), böra de resultat han derefter framlägger, anses kunna
åtminstone tillsvidare gälla såsom det längsta framträngandet inom
ett förut alltför ofullständigt kändt område, och derföre äfven
tillvinna sig uppmärksamhet. Det är dock icke blott’auktoritetstron som
talar genom hr Reuss. Han säger sjelf sig hafva egnat denna fråga
en noggrann uppmärksamhet3). Det är derföre tvenne vittnesmål vi
på en gång anföra då vi med några ord vilja beteckna gången af
prof. W:s undersökningar samt angifva de anmärkningar, hvilka
referenten i Revue Historique tillagt.
Källorna för historien om Magdeburgs fall kunna delas i tre
hufvudafdelningar, neml. officiela rapporter, pamfletter och enskilda
personers samtida berättelser. Genast efter förödelsen började
katoliker och protestanter, ligans trupper och den svenska soldatesken
att anklaga hvarandra såsom upphofsman dertill, men emedan de
förnämsta protestanterne stupat eller blifvit tillfångatagne, blef
härvidlag det besegrade partiet snart öfverröstadt af katolikerne. Redan
dagen efter stadens intagande skref Tilly till Maximilian af Bayern
att borgarena sjelfva hade antändt åtskilliga hus. Då Tilly icke nämnt
något härom i sin skrifvelse till Ferdinand sjelf, har man trott att
dessa hans ord innehållit en osanning, som han ej vågat till kejsaren
’) Hallen bergs ofullbordade historia om Gustaf II Adolf går, som bekant,
ej längre än till och med år 1626. Puffendorf säger att innevånarne
uppbrände förstäderna, men att sjelfva stadens brand uppkommit af en stark blåst,
som spridt den eld Pappenheims trupper antändt.
2) Neml. i Wien, Dresden, München, Berlin, Brüssel och Haag.
3) Ett resultat af hans forskningar för denna tid är: »La destruction du
protestantisme en Bohême. Strasbourg 1868. 2:a uppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
