Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
H. HILDEBRAND.
6
fallet heden, i det andra kristen, ocli deri att dessa lag voro
ambulatorisk^. Hednatiden kände dock äfven sådana lag, som
höllos på fasta platser. Den nordiska hedendomen hade icke
något eget preststånd, hvarje husfader var prest och kunde bygga
sig på egen gård ett hof eller tempel, men de enheter af folket,
som voro större än familjen, hade ock gemensamma hof, i hvilka
bygdens främste man, vare sig han var mäktigast genom börd,
klokhet, mannakraft och rikedom, eller i kraft af det mer eller
mindre formela embete han beklädde, var blotens föreståndare.
I ett sådant gemeifSamt hof samlades bygdens folk till offer och
festligt lag, vid hvilket offerdjuren förtärdes, sedan bloden
användts för gudstjensten, och der man i öfrigt förtärde hvad hvar
och en hade fört med sig från hemmet. Allenast en storman
som Håkan Ladejarl, hvilken var mon om folkets medhåll,
till-lät sig att af egna medel undfägna hela den till fest församlade
menigheten; det ansågs af folket vara mycket stort och hederligt.
Man måste således, vid jemförelsen mellan den nordiska
hednatidens offer- och bygdsamqväm, fasta eller ambulatoriska, och
medeltidens gillen, känna sig benägen att anse de senare vara
en direkt fortsättning af de förra — och en sådan uppfattning är
i och för sig riktig. Det var likväl något nytt, som konung Olof
införde, hvarigenom den gamla, inhemska institutionen undergick
en förvandling i enlighet med ett utländskt mönster. Denna
nyhet var väl icke egentligen den, som framhålles af sagan, att
i stället för dryckesmöten vexelvis i dryckesbrödernas hus
infördes seden att bilda samqväm i en särskild för gillets behof
uppförd eller lämpad byggnad, utan torde snarare hafva legat deri
att den gamla, ur folklifvet framsprungna institutionen på
medeltidsvis underkastades inskränkningar genom snäfva och de minsta
detaljer bestämmande stadgar. Grillet var en lagbunden
institution, och namnet var ett tekniskt uttryck.
Namnet står i närmaste samband med orden gäld och gälda,
som återfinnas t. ex. i tyskans geld, penningar; i den isländska
litteraturen har ordet gille någon gång samma betydelse som
gäld, d. v. s. afgift eller skatt, en betydelse som i öfrigt
tillkommer det motsvarande ordet gild i Ulfilas’ gotiska
bibelöfversättning. Här liksom i andra fall har den ursprungliga
betydelsen försvunnit och en under tidernas lopp tillkommen bibetydelse
bevarats. Vi mena med gille helt enkelt ett festligt lag, begreppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
