- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Tredje delen /
22

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

H. HILDEBRAND.

22

stadgandena äro icke i miss Smiths inledning fullt samvetsgrant
återgifna. Det är väl sant, att skylten af ett helgonnamn icke
göra gillena till några religiösa korporationer, *men det torde
likväl böra uppmärksammas att dessa tre gillen, hvilka skulle
förråda ett motstånd mot ali kyrklig riktning, allesammans
bära namn efter heliga föremål, att treenighetsgillets stadgar
dels påbjuda kyrkliga festprocessioner, dels angifva skälet,
hvarföre presterna skulle uteslutas från embeten inom gillet, det
nämligen att det icke var dem värdigt att befatta sig med
verldsliga angelägenheter, såsom t. ex. förvaltningen af gillets
egendom, och slutligen att Maria-gillet, när det icke hade råd att
hålla egen prest, skulle använda sina penningar icke allenast
till understöd åt, fattiga bröder utan ock till underhåll af
brinnande ljus, d. v. s. till en kyrklig handling. För öfrigt torde
det vara förhastadt att från en föregifven ovänlighet i dessa
stadgar mot andlige — en sådan kan icke spåras annat än i
bebådelsegillets — draga en slutsats angående gillenas syften i
allmänhet, ty dessa stadgar tillhöra åtminstone i deras nuvarande
form 1370- och 1380-talen, d. v. s. en tid då i England man
såväl af religiösa som politiska skäl gjorde opposition mot den
romerska kyrkan.

Herr Brentano framhåller särskildt inom de religiösa gillenas
grupp de s. k. kalendegillena. De voro föreningar af prester,
som tjenstgjorde vid samma kyrka eller i samma stad och
sammanträdde till gemensamma öfverläggningar den första dagen i
hvar månad (calendæ); sådana föreningar omtalas i det nionde
århundradet (i Frankrike) såsom presbyteri qui per calendas
conveniunt, i det femtonde (i England) som fratres in ealendis
missas celehrantes. Dessa föreningar stå således ganska nära
de yrkesföreningar, med hvilka vi snart få sysselsätta oss, men
visa derjämte flera öfvergångar till de vanliga, i det föregående
omtalade religiösa gillena. De hade ibland eget hus och
gillefester, och småningom fingo äfven lekmän tillträde till dem. I
hr Smiths ofvan anförda samling af gillestadgar finnes en för ett
kalendegille i Bristol eller som det fullständigt hette the guild
or brotherhood of the cominaltie, cleargy and people of Bristoiv,
hvilket uppgifves vara tillkommet redan under den angelsaksiska
* tiden och redan år 1318 var öppnadt för lekmän. Det är tydligt
att kalendegillen, som blifvit på detta sätt uppblandade, icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:02:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/3/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free