Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
MEDELTIDSGILLENA I SVERIGE.
23
längre kunde uteslutande egna sig åt diskuterande af sådana
frågor som gällde presterlig lära och verksamhet, utan behöfde
åtminstone ett biändamål; så hade t. ex. det bristolska
kalende-gillet satt sig uppgiften att underhålla en skola for judar och
andra främlingar.
De öfriga andliga och på samma gång sociala gillena,
hvilkas stadgar äro upptagna i den nämnda samlingen, bära namn
af följande helgon eller heliga ting: de hel. Katarina, Fabian
och Sebastian, Maria, Botolf, Georg, Kristofer, treenigheten,
Antonius, Thomas, Leonard, Johannes döparen, Johannes döparens
födelse, Thomas af Canterbury, Petrus, Jakob, Helga korset,
Marie afielse, Marie rening, Laurencius, Edmund, Nicolaus, Marie
himmelsfärd, corpus Christi, Helena, Benedictus, Christi
uppståndelse, Michael och Clemens.
Enligt Hartwigs undersökningar (se i det följande) började
man under det elfte århundradet att nedskrifva gillestadgar.
Stadgar af denna höga ålder äro ännu i behåll för ett par
engelska gillen. En vän till konung Knut den store stiftade ett
gille i Abbotsbury till Guds och den helige Petri ära. Dess
uppgift var att lemna understöd och vård åt sjuka gillebröder,
att begrafva de aflidne och förrätta gudstjenst. Medlemmarne
möttes den helige Petri dag och hade en gemensam festmåltid,
vid hvilken mat utdelades åt de fattige, hvarföre alla
gillebröderna skulle den föregående dagen aflemna bröd, som skulle
vara väl bakadt. Gäster kunde, med vederbörligt tillstånd af
gillets föreståndare, få deltaga i festmåltiden. Ett gille i Exeter
hade stadgar af samma höga ålder, enligt hvilka bröderna
samlades tre gånger om året, till gudstjenst och till måltid, hvartill
hvar medlem lemnade sitt bidrag. För en död medlem lästes
messor och om någon broder hade förlorat sitt hus genom eld,
fick han af gillesyskonen bidrag.
De engelska gillestadgarne äro i allmänhet hvarandra ganska
lika och röra sig uteslutande kring gillets enskilda angelägenheter.
Någon politisk eller dömande myndighet märker man icke i
dessa stadgar; det heter allenast någon gång, att en tvistefråga
bör först framställas för gillets föreståndare och allenast i fall
han icke kan slita henne, må man anlita lagens hjelp, liksom
det någon gång heter: "äfven hafva alla bröder och systrar
beslutat och faststält, att hvarje stadgande som är gjordt eller skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
