Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
MEDELTIDSGILLENA I SVERIGE.
27
skådespel uppföres i York att fara med aktörerne genom stadens
förnämsta gator, hvarvid de böra alla vara klädda i likformiga
kläder. Några bröder äro skyldiga att rida eller gå med
spelmännen så länge skådespelet varar, till att upprätthålla god
ordning. I gillet fick ingen inträde som icke kunde visa sig hafva
fört ett rättrådigt lefverne. Gillet hade inga jordagods, utan
bestod ali dess egendom i tillbehören för spelet och en kista,
i hvilken dessa förvarades. De som uppsatte detta gilles första
stadgar, visade en icke ringa grad af förtänksamhet och
libera-litet, i det de till sist skrefvo: "Närhelst vi eller våra
efterkommande, föreståndare eller bröder af gillet, blifva visare än vi nu
äro, skall ingen af oss eller dem räknas som en upprorsmakare
eller motståndare till våra önskningar eller våra efterföljares,
derest vi eller de framkomma med nya stadgar som mer äro
egnade att höja Guds ära och gillets välfärd".
Smaken för teatraliska framställningar synes hafva varit
mycket allmän i York. När helgalekamagillet derstädes å helga
lekarna dag år 1415 företog sin högtidliga procession genom
staden, åtföljdes det af 96 yrken, som under processionens gång
framställde femtiofyra olika skådespel, af hvilka elfva hade
ämnen ur det gamla, de öfriga ur det nya testamentet. Ett
prest-gille i samma stad uppförde likaledes årligen skådespel.
Tör att undvika omsägningar, skall jag först senare yttra några
ord om de engelska köpmanna- och handverkaregillena i
sammanhang med antydningarne om de likartade föreningarne i Tyskland
och Frankrike.
I den tyska forskningen angående gillena under medeltiden
gjorde Halle-professorn W. E. "Wildas arbete Das Gildenwesen
im Mittelalter epok, och är ännu ett verk till hvilket man med
mycken fördel går tillbaka vid behandlingen af detta ämne.
Hans åsigt om gilleväsendets uppkomst är i hufvudsak
densamma som jag i det föregående framhållit. Han urskiljer ett
hedniskt och ett kristligt element; det förra återfinner han i
nordbornas festliga lag såväl vid offren som vid alla vigtigare
tilldragelser i lifvet, det senare ser han, på grund af gillenas
ofta förekommande benämning af brödraskap (confrat er nitat es), i
den kristna brödrakärleken. Yttringarne af denna voro under
medeltiden ganska allmänna och han hänvisar exempelvis till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
