Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
MEDELTIDSGILLENA I SVERIGE.
29
lagstiftande verksamhet, i viss mon låna det skick som hade
utbildat sig i utlandet, i synnerhet i England, med hvilket land
de nybildade nordiska kyrkorna stodo i synnerligen liflig
förbindelse. Denna allmänt rådande benägenhet att gifva bevis för
sin kärlek, framkallade en mängd olikartade yttringar, hvilka
icke stå i direkt förbindelse annat än genom sitt ursprung. Det
synes mig vara onödigt besvär att söka sätta alla de olika
kär-leks-, hjelp- och samqvämsföreningarne i något inbördes tids- och
filiati öns-förhållande, såsom t. ex. Wilda gjort i det han antager,
att inom den kristna verlden uppkommo allraförst föreningar
mellan de andlige, och att först senare lekmän drogos in i dem,
och att ännu senare uppkommo föreningar mellan idel lekmän.
Inom det frankiska riket synes man från början hafva lagt
an på en fast sammanhållning mellan dem, som slutit sig
samman till ett gille eller en förening af samma slag som de senare
gillena; man svor en ed vid inträdet i föreningen, och denna
kallades derföre en sammansvärjning (conjiiratio). Ordet har
visserligen i vår tids språkbruk en dålig klang, men denna
saknades till en början; det betecknade allenast en med ed stadfäst
förening. Men dessa föreningar fingo inom det frankiska riket
temligen tidigt en betänklig karakter; man förenade sig
visserligen för hvarjehanda goda och lofliga syftemål, men begagnade
sedan föreningen till andra syften, som icke kunna få samma
börd sig tillagda. Derföre utfärdade också tidigt regeringarne
förbud mot de edsvurna gillena. Redan Karl den store förböd
år 719 i ett bihang till den longobardiska rätten, att bilda några
gillen af edsvurna medlemmar; man fick väl bilda sällskap för
att gifva allmosor, eller lemna understöd i händelse af vådeld
eller skeppsbrott, men man fick icke dervid taga eller gifva någon
ed af medlemmarne. Ungefär vid samma tid utfärdades från
kyrkans sida förbud mot de dryckeslag, med hvilka gillena eller
confratrierna plägade fira sina samqväm, dryckeslag vid hvilka
man berusade sig och ibland begick mandråp.
Mellan Hartwigs och de flesta andras åsigter råder
hufvudsakligen den skilnaden, att han låter föreningar af det hedniska
och kristna elementet i gillena försiggå tidigast inom det
frankiska riket; allmänna meningen har annars varit för England.
Det är vanskligt att yttra sig med bestämdhet om en institutions
allra första uppträdande, emedan derom nästan alltid saknas de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
