Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
H. HILDEBRAND.
30
nödiga historiska vittnesbörden. Vi hafva sett att
medeltidsgillena kunna hafva uppstått lika väl inom det ena som inom det
andra af de nämnda rikena, och att de kunna hafva uppstått
samtidigt, allenast med den skilnad, att inom Frankrike kunna
gillena vara för-frankiska, i det att, som Hartwig antager, det
hedniska elementet lånades från den romerska verlden, under
det i England det hedniska elementet torde vara taget från de
germaniska inbyggarnes lif och vanor.
Wilda indelar gillena i två stora grupper, de andliga,
hvilkas medlemmar voro andliga eller hvilka hade kyrkliga syften,
och verldsliga, hvilka senare han indelar i skyddsgillen och
yrkesgillen, hvilka åter sönderfalla i två grupper, köpmannagillen
och handverkaregillen. Det torde dock ej sällan vara svårt att
skilja mellan de olika slagen; yrkesgillena voro om icke
alltid, dock oftast afsedda att vara skyddsgillen, äfven
medlemmarne i de andliga gillena voro förpligtade till inbördes bistånd,
och för så vidt en del af dem, prest- och kalendegillena, så länge
dessa höllos oblandade, bestodo af män, som hade samma yrke,
kunde man känna sig benägen att räkna äfven dessa till yrkes-#
gillena.
Det är hvad han kallar de andliga gillena, som hittills
sysselsatt oss. Sådana voro i norra Tyskland mycket vanliga; för
Lübeck omtalas ungefär sjutio, för Köln ungefär åttatio, för
Hamburg mera än hundra. Ehuru således äfven inom Tyskland
gilleinstitutionen tydligen spelat en stor rol, har hon tyvärr
blifvit föremål för ytterst få studier, hvadan jag här kan, till
jämförelse med de svenska gillena, allenast framhålla efter Wilda,
några hufvuddrag.
Gillena hade stundom en helt tillfällig upprinnelse. En dag
mot slutet af 1300-talet suto några köpmän och skeppare i
Flensburg tillsammans vid ett festligt lag. När de voro färdiga och
öfverräknade penningarne, som hvar och en hade lemnat till
bestridande af kostnaden, visade det sig att de hade i behåll
sex skilling lybska. De beslöto då att använda dem till inköp
af ett ljus, som skulle brinna framför ett åt vår fru helgadt
altare. Man nöjde sig emellertid icke med detta första ljus, utan
förenade sig till att för ali tid underhålla ett ljus framför det
nämnda altaret, och så uppkom ett af stadens mest betydande
gillen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
